Afghanistanstyrkan: Värt att slåss för?

Vill du mörda i imperialismens tjänst? Vill du trampa ned fattiga afghaners skörd, döda deras djur och skjuta deras barn ”av misstag”?

Nej. Självklart är det inte så Försvarsmakten själva skriver.

De ställer frågan ”Har du det som krävs?”, utan att egentligen specificera vad det är som krävs. De pratar om utlandstjänst och internationella insatser, men ingenstans används ord som ”döda”, ”skjuta” eller ”kasta granater”. Ändå är det ju det som insatserna i länder som Afghanistan ytterst handlar om.

Hur många hade tagit värvning om Försvarsmakten sade sanningen?

Efter värnpliktens avskaffande behöver Försvarsmakten rekrytera mellan 4000 och 6000 yrkessoldater årligen. Det kräver aktiv värvning.

– Jag tror att vi måste finnas på helt andra arenor än vad vi gör idag. Jag tror att vi måste ha fasta rekryteringskontor i de större städerna, vi måste ha mobila rekryteringskontor som är ute och åker, till exempel en lastbil eller buss, sade Christer Flor som är rekryteringsansvarig vid Skaraborgs regemente till Ekot i juli i år.

– Vi kanske finns med på Gothia cup i framtiden. Vi kommer att ha kontakt med arbetsförmedlingen, så att arbetsförmedlingen ser det här som ett yrke, tillade han.

Nu, några månader efter Christer Flors gjorde sina uttalanden, har Försvarsmakten upprättat kontakt med arbetsförmedlingen. Efter starka protester har visserligen arbetsförmedlingen försäkrat att det inte kommer bli aktuellt att dra in a-kassan för en arbetslös som vägrar att söka tjänst som soldat, men försvaret kommer att utnyttja AF:s lokaler och arbetsförmedlare.

Vid sidan av de praktiska åtgärder som Försvarsmakten vidtar för att värva fler soldater så pågår en massiv ideologisk offensiv. Få lär ha undgått försvarets reklam i tv och på affischpelare.

Försvarsmaktens retorik bygger på två grundpelare: Det är grymt spännande att kriga och genom att ta värvning bidrar du till en bättre värld.

Försvarsmaktens rekryteringsfilmer fullkomligt dryper av adrenalin och testosteron. Det är action, snabba klipp och spänningsskapande musik.

I en av filmerna gör sig ljushyade soldater sig snabbt i ordning för ett uppdrag. Klockan tickar ned. Det är uppenbart att de har bråttom, men oklart till vad. Utanför väntar stridsplan, redo att lyfta mot okända platser där de svenska soldaterna ska rädda situationen.

I en annan rekryteringsfilm är de svenska soldaterna på en båt ute på öppet hav. Mot dem kommer en motorbåt med vrålande somaliska pirater som måste stoppas. Ska våra hjältar lyckas?

Upplägget är det samma som i de flesta actionfilmer från Hollywood. Det är onda mot goda; skurkar mot hjältar. Att det är de svenska soldaterna som är de goda hjältarna behöver väl knappast sägas.

På Försvarsmaktens hemsida står det att en tjänst i försvaret är ”ett jobb där du kan hjälpa andra och arbeta för något som är större än dig själv. Ett jobb där du kan göra skillnad”. I samma anda hyllas soldaterna i utlands- tjänst för sina uppoffrande gärningar för de behövande folken.

Bilden av att soldaterna är personer som hand- plockats för att utföra dessa behjärtansvärda insatser ska stärkas genom ett antal tester som finns på hemsidan som ska visa om ”Du har det som krävs”.

I själva verket är det dock varken några djupa kunskaper eller moraliska ställningstaganden som försvaret efterfrågar. Tvärtom är det militär grundutbildning och en vilja att kriga och döda för USA:s intresse som tar dig hela vägen till Afghanistan.

”Det finns mycket värt att slåss för” proklamerar Försvarsmakten. Det är bara att hålla med. Men frågan är om USA:s orättfärdiga krig i Afghanistan, som hittills skördat hundratusentals civila offer, hör till den kategorin.

Lisa Engström
Proletären nr 43, 2010