Kvinnoaktivist i Afghanistan om talibanerna och ockupationen

Mariam Rawi talar engagerat om sitt hemland.

– För åtta år sedan, efter att ha lidit under talibanerna, var vårt folk först hoppfullt. Kanske var det internationella samfundet intresserat av att göra något positivt i Afghanistan. Snart insåg folket att det var en dröm. Idag är afghanerna besvikna, eller jag kan säga att de snarare hatar närvaron av utländska trupper.

Mariam Rawi är 35 år och född i huvudstaden Kabul. Hennes far tillhörde dem som efter invasionen 1979 slöt upp i motståndet mot de sovjetiska trupperna. Efter att han dödats flydde familjen till Pakistan. I ett afghanskt flyktingläger i mitten av 1980-talet kom Mariam Rawi i kontakt med Revolutionära afghanska kvinnoförbundet (Rawa) och fick chansen att gå i en av organisationens skolor.

Obama dödar fler
Idag är hon en välkänd talesperson för Rawa och syns på möten och i medier världen över. Till Stockholm är hon inbjuden för att medverka på ett seminarium under Afghanistanveckan. Dagen innan Proletären träffar henne har norska Nobelkommittén offentliggjort vem som får årets fredspris.

• Vad säger du om valet av fredspristagare?
– Jag är inte överraskad. Priset brukar ges till någon som är engagerad i en fråga som är i mediernas fokus, och just nu är det Afghanistan, svarar Mariam Rawi.

– Men vi sa redan från början att Obamas nya strategi inte står för någon grundläggande förändring av USA:s politik i Afghanistan. Fler soldater till Afghanistan betyder bara mer misär för vårt folk. Fler soldater betyder fler militära aktioner mot afghanerna och fler döda. Att det är så bevisas av dödssiffrorna för de senaste månaderna som fördubblats.

Som förkämpe för ett sekulärt, demokratiskt Afghanistan har Rawa ständigt stått i konflikt med makthavarna och tvingats arbeta underjordiskt. När de sovjetiska trupperna invaderade Afghanistan 1979 slöt Rawa upp i motståndskampen. Men organisationen var på samma gång en skarp kritiker av de fundamentalistiska mujahedingrupper som fick militärt och ekonomiskt stöd av USA och andra västländer.

När den sovjetstödda regeringen i Kabul föll 1992 var det dessa fundamentalister som tog makten. Mariam Rawi menar att vad som hände under de följande åren är viktigt för att förstå vad som händer idag.

– 1992-1996 är den mörkaste tiden i Afghanistans historia, säger hon. I de interna striderna mellan olika mujahedingrupper dödades 70.000 personer bara i Kabul. Anledningen till att jag berättar detta är att det är dessa krigsherrar, mördare och våldtäktsmän som idag har nyckelpositioner i Karzais regering och i parlamentet.

Befria kvinnorna?
När Afghanistan invaderades i oktober 2001 var det tre argument som återkom. Kriget syftade till att befria kvinnorna från talibanernas förtryck, att införa demokrati och återbygga landet samt att bekämpa terrorismen.

– Det var bara ett sätt för USA och dess allierade att lura sina egna folk och rättfärdiga sin militära närvaro i Afghanistan, kommenterar Mariam Rawi.

Hon påpekar att nuvarande afghanska makthavare är lika kvinnoförtryckande som talibanerna. Det som gör situationen värre idag är den totala avsaknaden av säkerhet som kriget fört med sig. Mariam Rawi berättar om kidnappningar av kvinnor och barn, om det utbredda sexuella våldet, om flickskolor som attackeras och om hur polis och myndigheter är inblandade i övergreppen.

Avsaknaden av demokrati och yttrandefrihet blir tydlig när jag frågar om jag får ta en bild. Mariam Rawi vill inte visa sitt ansikte, det vore alltför farligt. Organisationer som Rawa kan inte arbeta öppet i Afghanistan. Det senaste och tydligaste exemplet på att demokrati inte existerar är presidentvalet.

– Det bästa man kalla det är ett löjligt spel. Vi menar att så länge ett land är ockuperat kan man aldrig tala om ett fritt och rättvist val, säger hon.

USA:s marionetter
Inte heller det tredje argumentet för kriget håller. Mariam Rawi konstaterar att dödandet av tusentals civila afghaner aldrig kan vara ett krig mot terrorismen. De åtta åren av krig har dessutom visat att ju fler civila som faller offer för USA:s och Natos bomber, desto starkare blir de talibaner som ockupationsmakterna säger sig ha som mål att bekämpa.

Det sistnämnda är en utveckling Mariam Rawi som inte gillar. När hon talar kallar hon talibanerna för ”terrorister”.

• Är inte talibanernas kamp för att kasta ut de utländska trupperna något positivt?
– Jag vet att vissa, särskilt ni i väst, ser talibanrörelsen som ett uttryck för ett folkligt motstånd. Vi håller inte med, vi ser talibanerna som USA:s marionetter, svarar Mariam Rawi.

Att det var USA, Saudiarabien och den pakistanska underrättelsetjänsten ISI som låg bakom skapande av talibanrörelsen är idag välkänt. Mariam Rawi på minner om att USA välkomnade talibanernas maktövertagande 1996. Men efter terrordåden 11 september bytte supermakten fot.

– Då var talibanerna inte längre användbara, säger Mariam Rawi. Men USA kan fortfarande komma att få nytta av dem. Idag sägs öppet att man måste förhandla med så kallade moderata talibaner och få in dem i Afghanistans regering.

• Hur ser du på alla de fattiga afghaner som avskyr ockupationstrupperna och därför sluter upp bakom talibanrörelsen?
– Det finns en intervju på vår hemsida med en kille som uttrycker det så här: I en enda attack från USA:s militär dödades 60 personer i min by. Under de sex åren av talibanstyre dödades två personer. Ska jag stödja USA/Nato och Karzai eller ska jag stödja talibanerna?

– Jämfört med nuvarande situation, där folk riskerar att dö varje dag, föredrar många afghaner att styras av talibanerna, fortsätter Mariam Rawi. Men vi menar att ett verkligt folkligt motstånd, som kämpar för frihet och demokrati, som är emot både ockupationen och fundamentalismen, för tillfället är väldigt svagt. Det är ett resultat av 30 år av krig, vilket förstört allt för det afghanska folket.

Ut ur Afghanistan!
Hon återkommer till att afghanerna är fattiga, saknar utbildning och lever under svåra förhållanden. Ett första steg mot en bättre framtid vore att alla utländska trupper lämnar Afghanistan. Vilket leder oss in på den avslutande frågan:

• Det finns de som påstår att Sveriges soldater i Afghanistan bidrar till säkerhet och återbyggnad medan USA krigar.
Mariam Rawi ler, hon har hört samma argument många gånger förr i andra europeiska länder:

– Det pågår en amerikansk militär ockupation av Afghanistan under ledning av Nato. Alla länder som är involverad i den agerar utifrån samma agenda. Ingen kan göra något annat. Det är omöjligt för vårt folk att skilja ut vilka trupper som är européer eller tillhör ett visst land.

PATRIK PAULOV
Proletären nr 44, 2009


Afghanistan 1989-2009
1989: De sista sovjetiska trupperna lämnar Afghanistan.
1992: Den sovjetstödda regeringen i Kabul faller. De afghanska krigsherrar som tidigare stod enade i kampen mot Sovjetunionen börjar bekämpa varandra.
1996: Talibanerna tar makten efter fyra år av kaos.
2001: 7 oktober, knappt fyra veckor efter 11 septemberdåden, invaderas Afghanistan och talibanerna störtas. Den av USA handplockade Hamid Karzai utses att leda landet i samarbete med krigsherrarna.
2009: Barack Obama kritiserar George W Bush för att inte ha satsattillräckligt på Afghanistankriget. Stora truppförstärkningar inleds.


Revolutionära afghanska kvinnoförbundet
•Revolutionära afghanska kvinnoförbundet (Rawa) grundades 1977. Rawa beskriver sig själv som en oberoende politisk och social organisation bestående av afghanska kvinnor som kämpar för mänskliga rättigheter och social rättvisa.

En viktig del av Rawas arbete är utbildning och hälsovård för kvinnor i Afghanistan och bland de afghanska flyktingarna i Pakistan.
Som förkämpe för ett sekulärt och demokratiskt Afghanistan pekas den religiösa fundamentalismen ut som en huvudfiende. Samtidigt menar Rawa att ockupationstrupperna måste lämna Afghanistan. 

”Rawa anser att frihet och demokrati inte kan komma utifrån; det är ett lands folks plikt att kämpa för att uppnå dessa värden. Under den USA-stödda regeringen, har de svurna fienderna till mänskliga rättigheter, demokrati och sekularism satt sina klor i vårt land och försöker att återinföra sin religiösa fascism på vårt folk”, skriver organisationen på sin hemsida.


Mariam Rawi om…

 …återuppbyggnaden:
”35 miljarder US-dollar har spenderats på den så kallade återbyggnaden. Nästan ingenting har byggts utanför Kabul, och de stora köpmarknaderna är bara något den styrande klicken och utlänningarna kan njuta av. De förändrar inte något i vanliga afghaners liv.”

…knarkhandeln:
”92 procent av allt opium i världen kommer från Afghanistan. Den afghanska armén och polisen är öppet inblandade i knarkhandeln. Det är knappast så att USA inte känner till det. Vi menar att kontrollen över denna multimiljardindustri ingår i USA:s dolda agenda för Afghanistan.”