Hoppa till huvudinnehåll
Av

Mördande Nato-offensiv i Afghanistan

Den Natoledda offensiven mot staden Marja i södra Afghanistan hade bara pågått ett dygn när nyheten kom. Två Nato-raketer missade sitt mål och dödade tolv civila afghaner. Fem av dem var barn.



Den militära operationen Mushtarak (Tillsammans) inleddes lördag 13 februari. 15.000 soldater har satts in mot Marja, en stad med cirka 80.000 invånare i Helmandprovinsen i södra Afghanistan, samt omkringliggande byar.

Offensiven är den största sedan kriget inleddes för snart åtta och ett halvt år sedan. USA, Storbritannien samt den afghanska armén står för merparten av styrkan, men också danska, kanadensiska och estniska soldater rapporteras delta.

”Mushtarak” ska ses som ett första steg i Barack Obamas Afghanistanstrategi, som inkluderar truppförstärkningar och våldsupptrappning. Med militära medel ska talibankontrollerade byar, städer och hela provinser angripas och åter ställas under den afghanska statsapparatens kontroll.

Svår uppgift för USA
Det är ingen lätt uppgift. Talibanerna har idag större spridning över landet än under sin tid i regeringsställning. En högt uppsatt underrättelseagent i Natoledda Isaf-styrkan i Kabul förklarade i december förra året i en intervju för amerikanska McClatchy Newspaper att talibanerna upprättat skuggregeringar i 33 av Afghanistans 34 provinser.

Uppladdningen inför och genomförandet av ”Mushtarak” påminner om den USA-ledda skövlingen av irakiska Falluja 2004. Skillnaden är att de gångna åtta årens återkommande massakrer på afghanska civila skapat ett sådan utbrett missnöje i Afghanistan att USA:s och Natos högste befälhavare, general Stanley McChrystal, ständigt talar om nödvändigheten att undvika civila dödsoffer.

Vackra ord är en sak, verkligheten en annan. För när tusentals soldater belägrar och angriper en stad för att komma åt en liten grupp gerillakrigare – amerikanska befälhavare säger att det rör sig om någonstans mellan 400 och 1.000 talibaner – kommer civila offer att skördas.

Rapporten på söndagen om massakern på tolv civila afghaner utanför Marja kom därför inte som någon överraskning. Nato meddelade att det var två raketer som missat sitt mål med 600 meter.

Enligt general McCrystal och andra försvarare världen över av Afghanistaninsatsen ska sådana händelser betraktas som enstaka misstag. För det afghanska folket är det krigets vardag, vilket får unga afghaner att ansluta sig till talibanerna eller andra grupper som kämpar för att befria landet från utländsk ockupationen.

Medan ”misstaget” i Marja rapporterades i svenska medierna får flertalet sådana händelser ingen uppmärksamhet. Bara två dagar tidigare, natten mot fredagen, genomförde US Special Forces en dödlig räd nära Gardez, provinshuvudstad i Paktia i sydöstra Afghanistan. Nato hävdar i ett uttalande att ”flera upprorsmän” dödats.

Shahyesta Jan Ahadi, ledamot i Gardez provinsråd, ger en annan bild. Ett tjugotal personer hade samlats för att fira en nyfödd. Men festligheterna avbröts abrupt. ”Igår natt genomförde amerikanerna en operation i ett hus och dödade fem oskyldiga människor, inklusive tre kvinnor. Folk är så arga”, sa han till nyhetsbyrån Associated Press.

”Kämpa in i döden”
Bortsett från ”misstaget” med raketerna rapporteras de första dagarna av operation Mushtarak vara en framgång. Motståndet från talibanerna beskrivs som sporadiskt, även om det förekommit hårda strider i delar av staden.

En förklaring är att många motståndskämpar lämnat området eller väljer att ligga lågt. De har allt att förlora på öppna strider med en numerärt och vapenmässigt överlägsen fiende.

Qari Yousef, talesman för talibanerna, hävdar dock att de kommer att kämpa in i döden mot angriparna. Han fällde samtidigt en hånfull kommenterar över operationen när han intervjuades av al-Jazira:

”Om de behöver 15.000 soldater för att ta över en liten stad – vad behöver de då för att ta över en provins som är i talibanernas händer?”

Nato hävdar att det kommer att ta tid att säkra staden. Som en del av operationen ska de statliga institutionerna i staden byggas upp, säkerheten garanteras av den afghanska polisen och invånarnas levnadsförhållanden förbättras. Dessa planer avfärdas av Gilles Dorronsoro, en fransk Afghanistanexpert som intervjuas av al-Jazira:

”Den afghanska staten är bara ett nätverk av krigsherrar och opiumhandlare – att dessa människor ska ta över Marja och bygga en stark stat där, det tror jag inte på.”

En liknande skepsis mot den afghanska polismaktens kommande insatser i Marja uttrycker den avsatta afghanska parlamentsledamoten Malalai Joya, känd för att vara en lika skarp kritiker av den USA-stödda regeringen Karzai och hans allierade som av talibanerna.

”Den afghanska polisstyrkan är den mest korrupta institutionen i Afghanistan… I många delar av Afghanistan hatar folket polisen mer än talibanerna. I Helmand till exempel är folk rädda för polisen som begår våldshandlingar mot folk och ställer till problem. Majoriteten av poliserna i denna provins är beroende av opium och cannabis”, säger Malalai Joya till brittiska Independent.

Vill stärka sin position
Det kan tyckas motsägelsefullt att operationen mot Marja genomförs samtidigt som det talas allt mer om att nå en förhandlingslösning och betala ”moderata talibaner” för att byta sida.

Men det är tydligt att USA, med militära medel, vill stärka sin position innan eventuella samtal. Dessutom har ledarna för talibanrörelsen bestämt avvisat allt tal om förhandlingar.

En sak är viktig att komma ihåg angående Barack Obamas tal om att avsluta kriget och ta hem trupperna från Afghanistan 2011. Utspelet är nödvändigt inför en allt mer negativ opinion i USA. Men precis som i fallet Irak handlar det främst om att överlåta en större del av krigandet till det ockuperade landets egen armé, inte om att lämna Afghanistan åt afghanerna.

För att USA ska utrymma de enorma militärbaser som upprättats på afghansk mark, och som nu byggs ut för att klara de kommande truppförstärkningarna, krävs att de bokstavligt talat kastas ut ur landet.

PATRIK PAULOV
Proletären nr 7, 2010



Sverige medskyldigt till Natos brott

• I debatten efter att de två svenska soldaternas dödats i Afghanistan har krigsanhängarna gång på gång försökt skilja Sveriges insats från USA:s. De svenska soldaterna krigar inte, de knyter band till civilbefolkningen och bidrar till säkerhet och återuppbyggnad. Vilket afghanerna är djupt tacksamma över.

Men oavsett vad svenskarna gör i sitt lilla område utanför Mazar-i-Sharif i norr – en verksamhet som definitivt inte är lika oskyldig som krigsförespråkarna hävdar – finns ett större sammanhang.

Samme man som leder Natoanfallet mot staden Marja i Helmandprovinsen, amerikanske generalen Stanley McCrystal, är befälhavare över de svenska soldaterna. Det går inte att förneka att Sverige är en del av den Nato-ledda insats som dödade tolv civila i Marja söndags, och som gång på gång bombar och skjuter ihjäl afghaner.

Afghanska ockupationsmotståndare brukar påpeka att det afghanska folket omöjligen kan skilja på de olika ländernas soldater. Särskilt inte som Natos emblem pryder alla uniformer, inklusive de svenska soldaternas.


”Å enda sidan uppmanar de [talibanledaren] mullah Omar att ansluta sig till marionettregimen. Å andra sidan genomför de denna attack i vilken försvarslösa och fattiga människor kommer att bli de huvudsakliga offren. Precis som förr kommer de att dödas av Natobombningar och användas som mänskliga sköldar av talibanerna. Helmands befolkning har lidit i åratal och tusentals oskyldiga människor har dödats hittills.”
Den avsatta afghanska parlamentsledamoten Malalai Joya kritiserar Natos offensiv mot Marja. Trots att hon är en svuren fiende till talibanerna menar hon att de utländska trupperna måste ut ur Afghanistan.