Terror i Afghanistan

Medan de planerade terrordåden i Storbritannien misslyckades finns det andra som verkligen genomförs. Amerikanska, brittiska och övriga utländska trupper i Afghanistan har de senaste veckorna tydligare än någonsin tidigare visat att deras påstådda fredsfrämjande snarare är terror riktade mot civila.

Den gångna helgens strider i Gereshk i Helmandprovisen i södra Afghanistan slutade i ett blodbad. Medan talesmän för USA och Nato hävdar att angreppet riktade sig mot ”upprorsmän” tillhörande talibanerna ger afghanska källor en annan bild.

”Fler än 100 människor har dödats. Men de var inte talibaner. Talibanerna var långt härifrån. Folket är redan missnöjda med regeringen. Men detta dödande av civila kommer att göra så att folket revolterar mot regeringen”, säger Walid Khan, parlamentsledamot från Helmandprovisen, till Washington Post.

Han är långt ifrån ensam om att varna för det växande folkliga missnöjet. Abdul Ali Seraj, inflytelserik affärsman och nära släkting till Afghanistans tidigare kung, säger till al-Jazira:

”De släpar ut folk från sina hem mitt i natten…de bombar byar och dödar oskyldiga och säger ’Oj, förlåt, det var ett misstag’ och ser det som sidoförluster. De respekterar inte de äldre…När man ser till alla dessa saker, när de bryter regel efter regel, är jag förvånad över att Afghanistans folk inte har utropat jihad mot koalitionen.”

Karzai tvingas ryta till
Till och med USA:s allra närmaste allierade i Afghanistan har i skarpa ordalag protesterat mot de utländska truppernas hänsynslösa dödande. Den 25 juni, mindre än en vecka innan massakern i Gereshk inträffade, anklagade president Hamid Karzai USA:s och Natos styrkor för att ha dödat 90 civila på tio dagar.

Att Karzai så skarpt kritiserar dem som utgör garanten för hans maktposition, beror på att han måste göra det. Om han höll tyst skulle han förlora all trovärdighet inför afghanerna.

De senaste massakrerna är en bekräftelse på det allt besvärligare läge som ockupationstrupperna i Afghanistan befinner sig i. Om USA-Nato tror sig se en möjlighet att slå till mot och försvaga det väpnade motståndet väger afghanska liv lätt.

Sverige utökar styrka
Den svåra situationen uttrycktes tydligt på Nato-toppmötet i Slovenien i september förra året, där generalsekreterare Jaap de Hoop Scheffer desperat vädjade om fler soldater till Isafstyrkan. Intresset var dock svalt bland merparten av Natos medlems- och samarbets-länder. Sverige utgör dock ett undantag.

På förslag från krigsminister Mikael Odenberg beslutade riksdagen i juni att utöka antalet svenska soldater i Afghanistan till 600. För ett och ett halvt år sedan var antalet endast 95.

Men Sveriges ökade insats i det smutsiga kriget kommer knappast att rädda USA-Nato. Som den norske freds- och konfliktforskaren Johan Galtung uttryckte det i en föreläsning i våras:

”Nato har ingen chans militärt av två enkla skäl: För det första har motståndarna 1,3 miljarder muslimer att lita till. För det andra har de obegränsat med tid. De har inga planer på att kapitulera…Nato har ingen chans. De kommer att uppleva samma situation som i Irak. Afghanistan är som Irak fast i långsammare tempo.”

PATRIK PAULOV
Proletären nr 27, 2007



Svenskarna vill ta hem trupperna från Afghanistan
45 procent av svenskarna anser att USA:s och Natos trupper, där de svenska soldaterna ingår, ska lämna Afghanistan snarast. 34 procent anser att de ska stanna tills situationen har stabiliserats.

Det visar en global opinionsundersökning som USA-baserade Pew Research Center nyligen genomfört. Frågan om truppnärvaron i Afghanistan har ställts i 27 länder.

Starkast motstånd mot de utländska trupperna finns på de ockuperade palestinska områdena. 89 procent svarade att dessa borde lämna Afghanistan genast medan endast tre procent ansåg att de borde vara kvar.
Också i Argentina och Pakistan var stödet för den utländska truppnärvaron så lågt som tre procent.

Sex av länderna – USA, Storbritannien, Israel, Ghana, Kenya och Nigeria – utmärkte sig genom att de som stödde truppnärvaron i  Afghanistan var fler än de som ville lämna genast.