Framåt för USA:s höger
George W Bushs makttillträde 2000 innebar en stor seger för den kristna högern i USA. Terrorattacken 2001 innebar på många sätt ett frikort för dessa religiösa fundamentalister.
Här förenas en aggressiv korstågs-imperialism, nyliberal råkapitalism och en allmän reaktion mot allt som mänskligheten uppnått efter brottet med medeltidens mörker – inte minst när det gäller kvinnors och sexuella minoriteters frigörelse.
Den kristna högerns frammarsch började 1971 när Nationella handelskammaren i USA skickade ut ett PM till affärsvärldens ledare. Författare var Lewis Powell som senare blev domare i Högsta domstolen. I PM:et står att ”den fria företagsamhetens ekonomiska system utsätts för våldsamma attacker från kommunister, vänsterelement och andra revolutionärer”. Mot detta behövdes en motattack för ”upprättandet av organisationer med uppgift att fastställa mål och samordna aktiviteter som bör sträcka sig över lång tid på flera år och därvid stödjas av mäktiga resurser vilket fordrar gemensamma ansträngningar”.
PM:et välkomnades inom breda kretsar inom överklassen och den organisering av motattacken som föreslogs av Powell började ta form. Heritage Foundation, som grundades 1973, låg bakom Ronald Reagans seger i presidentvalet 1980 och formulerade Reagans politiska program.
I Council for National Policy, som startades 1981 förenades högerkristna predikanter som Pat Robertson och Jerry Falwell med kapitalstarka uppbackare som järnvägsbolaget Amways grundare Richard DeVos Sr och ölbaronen Joseph Coors. Det var inför Council for National Policy som George W Bush 1999 deklarerade att han skulle ställa upp i presidentvalet.
Två andra organisationer värda att nämna är Hooverinstitutet vid Stanforduniversitetet, som tidigare hade Condoleezza Rice som chef, och American Enterprise Institute, med krigshökarna Richard Peerle och Lynn Cheney som stöttepelare. Det finns ett myller av liknande stiftelser och organisationer.
Under George W Bushs åtta år flyttade de fram sina positioner. Kristendomen och patriotismen är de samlande ledstjärnorna. Dessa krafter ligger bakom Tea Party-rörelsen, men har inte satsat alla sina pengar på denna rörelse utan påverkar hela det politiska etablissemanget i USA.