”Haitier har dött i onödan”
”Tusentals har dött i onödan”, det säger FN:s förre katastrofsamordnare Jan Egeland till Sveriges Radio den 21 januari. ”Haiti hade behövt egna tränade grupper för räddningsinsatser som kunde rycka ut första dygnen, skyddade lager med nödhjälp, en organisation för evakuering och jordbävningssäkra byggnader”, säger norrmannen Jan Egeland.
Egeland menar att ansvaret ligger både hos Haitis politiker som plundrat befolkningen och givarländer och organisationer som aldrig klarat av att få igång utveckling och katastrofberedskap.
”Därför är Haiti hundra gånger mer sårbart än till exempel Kuba” menar Egeland och konstaterar att: ”Tiotusentals människor har dött i onödan i den här katastrofen, det är skandalen”.
”Perspektivet att internationell nödhjälp ska lösa allt är galet, menar FN:s tidigare katastrofsamordnare och betonar att det inte är möjligt att nå fram med internationell hjälp till den stora massan första veckan. Det har aldrig skett och det kommer aldrig att ske”, säger Jan Egeland till SR.
Det är just den närmast totala avsaknaden av katastrofberedskap som är det stora brottet enlig Egeland, inte att ett och annat flygplan omdirigeras.
Samfundet ansvarigt
Det är det så kallade internationella samfundet som är ansvarigt för dagens situation på Haiti, sedan kuppen 2004 då folkvalde presidenten Aristide fördrevs.
När förslag har kommit upp under de senaste fem åren om att utvidga FN:s mandat utöver rena militära åtaganden till civil hjälp så har man konsekvent röstat emot, berättar professor Peter Hallward vid Middlesex University som också är författare till boken Haiti 2004.
Betala för skadan
”De oväder som dödade så många 2008 (cirka 600 i Haiti) träffade Kuba med samma kraft, men där omkom bara fyra människor. Kuba har undkommit de värsta resultaten av nyliberala reformer och dess regering har fortfarande förmågan att skydda sina medborgare vid katastrofer. Om vi menar allvar med att hjälpa Haiti bör vi ta med oss denna jämförelse. /.../ Om vi menar allvar med att hjälpa bör vi upphöra med att försöka kontrollera Haitis regering, att passivisera dess medborgare och exploatera dess näringsliv. Och sedan bör vi börja betala dem för åtminstone en del av den skada vi redan förorsakat”, kan man läsa i en översatt artikel av Hallward i Aftonbladet 22 jan 2010.
Trots något enstaka radioinslag och någon enstaka artikel instoppad på en kultursida så koncentrerar sig tv och kvällstidningar hellre sig på sensationella räddningar av enstaka jordbävningsoffer som mirakulöst överlevt flera dagar i rasmassorna medan nyliberalismens stora brott mot Haitis folk döljs för den allmänna opinionen.
ERIK ANDERSON
Proletären nr 4, 2010
Kraven på att avskriva Haitis miljardskulder växer
• Under Haitis frihetskrig 1791-1804 så kämpade Haitis upproriska slavar inte bara mot fransmännen utan även mot invaderande brittiska och spanska styrkor. År 1825, för att få slut på den internationella blockaden, så gick Haiti med på att betala kompensation till Frankrike ”för förlusten av egendom”, det vill säga haitierna själva.
För att kunna betala dessa ersättningar, som motsvarar 21 miljarder dollar i dagens penningvärde, så lånade Haiti av amerikanska banker. I slutet av 1800-talet gick 80 procent av budgeten till att betala räntor och lån. För att tvinga Haiti att betala invaderade USA landet 1915.
Skulderna ökade tiden 1956-86 under klanen Duvaliers styre. Familjen Duvalier hade 900 miljoner dollar på privata konton utomlands, men de efterträdande haitiska regeringarna tvingades ändå att betala av på lånen samt vidhängande räntor och straffavgifter.
År 2003 så började den folk-valde presidenten Jean-Bertrand Aristide en kampanj för att Frankrike skulle betala tillbaka de 21 miljarder dollar som återbetalning för de orättvisa skadeståndskraven som Frankrike tilltvingade sig genom 1825 års avtal. Ett år senare störtade Frankrike, med hjälp av USA och Kanada, den folkvalde Aristide och sände honom i exil.
År 2009 var Haitis skulder 1,88 miljarder dollar. Det hundramiljonerdollars-lån som Internationella valutafonden utställde efter jordbävningen, innehåller ytterligare krav på nyliberala ”reformer” som skall betalas tillbaka med ränta, . Det visar att västmakterna vill utnyttja Haitis tragedi för att plundra landet.
Internationella valutafonden kräver genom lånet att nyliberalismen med nästan obefintliga offentliga skyddsstrukturer skall förstärkas. Återigen har kapitalismen, imperialismen och nyliberalismen visat sitt sanna ansikte.
Kräv att Haitis lån avskrivs!
EA