”Kuba har klarat utmaningar förr”

Nory Madera Almeida talar engagerat om sitt Kuba, och det krävs inte många frågor. Det ena ämnet leder till det andra, och hon talar öppet om problem och utmaningar. Likt så många andra företrädare för Kuba finns inga tabun eller förbjudna ämnen att diskutera.

Sedan en tid tillbaka har Kuba upplevt en mediekampanj mot landet som varit bland de värsta under hela revolutionens levnad. Det hela började med att en fånge, Osvaldo Zapata, avled i fängelset efter en tids hungerstrejk den 23 februari.

– Hans tragiska död har utnyttjas av de sk dissidenterna och reaktionära krafter världen över, säger Nory Madera. Zapata var ingen politisk fånge, utan en vanlig kriminell. Han  ställde omöjliga krav som att ha kök i cellen och telefon, något som inte finns i något fängelse i hela världen.

Det var först efter att han hamnat i fängelse som hans mor, Reyna Luisa Tamayo, närmade sig oppositionsgrupper på Kuba.

Kubas president Raul Castro beklagade dödsfallet, och påpekade att kubanska läkare försökt få Zapata att avbryta hungerstrejken och förhindra hans död.

 Efter det har västmedia uppmärksammat en annan hungerstrejkande, Guillermo Fariñas, något som också resulterat i hårda ord från EU. Jerzy Buzek, ordförande i EU-parlamentet, uttalade sig 18 mars och sa sig vara ”allvarligt bekymrad för läget för alla politiska fångar, speciellt Guillermo Fariñas”.

– Fariñas är ingen fånge, utan fortsätter hungerstrejken i sitt hem. Där får han samma gratis vård som alla andra kubaner, berättar Nory Madera.

Fariñas krav är att 26 fångar som han kallar politiska ska släppas ur kubanska fängelser.

– De fångar han vill få släppta har tagit emot betalning av USA, en främmande fientlig makt, för undergrävande verksamhet på Kuba, säger Nory Madera. Det är brottsligt i de flesta länder.

I västvärlden går det att få intrycket att de sk dissidenterna är en storhet, men på Kuba bryr sig inte vanligt folk särskilt mycket.
Även om polisen fick skydda oppositionsgruppen Damerna i Vitt  för några veckor sedan då en uppretad folkmassa attackerade dem. Kubanerna har andra mer vardagsnära bekymmer att ta tag i.

– För oss utgör fortfarande jordbruket en stor utmaning, berättar Nory Madera. Vi försöker nu att förbättra jordbruket, och vår målsättning är att vara självförsörjande vad det gäller vissa livsmedel. Det är den största utmaningen som vi har nu och vi ägnar den mycket tid och kraft.

Nory Madera berättar att det dagligen går att läsa artiklar om jordbruket i den kubanska dagstidningen Granma, och om hur kubanerna ska komma till rätta med ineffektiviteten.

När den här tidningen når läsarna har  organisationen för småjordbrukarnas (ANAP) kongress just avslutats, och diskussionen kretsade just kring hur effektiviteten kunde ökas.

– Vi måste skapa en stämning bland folket att jordbruket är viktigt och få en annan attityd till arbete med jorden.

Alla som kommer i kontakt med Kuba slås av den höga utbildningsnivå landet har, och som kan mäta sig med vilket västeuropeiskt land som helst.

Vägledda av Fidel Castros berömda ord om att hela Kuba skulle bli ett universitet är andelen av befolkningen som gått vidare till högre studier hög.

Denna framgång för den kubanska socialismen har faktiskt blivit ett problem på samma gång.

– Under femtio år har vi utbildat läkare, tekniker och forskare, men nu är det få som vill ha ett mer okvalificerat arbete, som till exempel i jordbruket, berättar Nory Madera. Vi saknar arbetskraft till det viktiga jordbruket.

På en jordbrukskongress framförde också småbönder och kooperationsmedlemmar krav på förändring vad det gäller distribution och försäljning av deras produkter. Kuba står inför den stora utmaningen att öka produktiviteten i alla delar av samhället, och framförallt i jordbruket.

För att göra detta måste materiella incitament användas, men samtidigt finns risken för ökad social ojämlikhet.

En av de senaste reformerna är att  hundratals statliga frisör- och skönhetssalonger över hela landet lämnats över från staten till de anställda.

De anställda kommer nu att hyra utrymme där de arbetar och betala skatt istället för att få en månadslön. De kan sätta marknadsmässiga priser och kan förvänta sig en bra lön.

Nory Madera är medveten om riskerna men berättar om två exempel som slagit väl ut.

– Tidigare hade alla taxichaufförer samma lön, vilket gjorde att lusten att jobba hos vissa var låg, säger Nory Madera. Du kunde se att taxibilar bara åkte förbi kunder. Nu är det så att staten står för bensin, och taxichauffören får en viss del av inkomsten, och en viss del går till staten. Det har resulterat i ett bättre transportsystem och högre inkomster för samhället.

I turismens fotspår saknades lärare på alla nivåer som återfanns i servicesektorn istället.

– Vi var tvungna att höja lönerna för alla lärare, och nu har de börjat komma tillbaka, säger Nory Madera.

Diskussionen om materiella kontra moraliska incitament under socialismen är gammal. Frågan är om Kuba, en liten ö i en kapitalistisk ekonomi stadd i kris, har så stort val. Socialismen måste leverera materiellt för att överleva.

– Det krävs både moraliska och materiella incitament. Har du bara materiella skapar du människor som bara tänker på pengar, men samtidigt måst vi vara realistiska och utgå från den situation vi befinner oss i, och då krävs ändå materiella incitament, resonerar Nory Madera.

Raul Castro höll ett uppmärksammat tal på ungkommunisterna, UJC:s, kongress i april då han tog upp problemet med landets ekonomi och framförallt produktiviteten.

”Vi vet att olika områden i ekonomin har hundratusentals arbetare för mycket; en del analytiker uppskattar det till över en miljon. Detta är en mycket känslig fråga som vi kommer att behandla noggrant och med politiskt sunt förnuft.”, sa Raul Castro till de församlade delegaterna.

Det kanske är ett uttalande som många studsar till inför. Kommer Kuba att få sina första arbetslösa sedan socialismens genombrott på ön?

– Jag garanterar att ingen av dessa arbetare kommer att slängas ut på gatan, säger Nory Madera. Revolutionen kommer inte att lämna någon åt sitt öde, utan kommer att erbjudas arbete i andra sektorer. Jag kan inga detaljer, men kanske i jordbruket som verkligen behöver arbetskraft.

I talet till UJC berörde Raul Castro också korruptionen inom företagen där det förekommer tjänstemän som tillägnar sig fördelar och resurser,   som inte kommer hela samhället till del.

Även här finns en klar plan för att lösa problemet.

– Kubas riksrevision har fått i uppdrag att jobba mot korruptionen i landet, berättar Nory Madera.  Hundratals företag ska utsättas för en oanmäld revision. Egentligen ska våra företag ha en bra produktivitet av sig själva.

– Men tyvärr finns det fall när det inte är så, och den här processen gör att vi får en bra bild av läget, fortsätter Nory Madera. När den här revisionen är avslutad har vi upptäckt problem som vi inte kände till och kan göra något åt.

Nory Madera har varit i Sverige sedan åtta månader tillbaka, och har innan dess en lång diplomatiskt karriär bakom sig med många stationeringar i Laos och Sudan.

Hon har också arbetat på Kubas utrikesdepartement i omgångar, och fått chansen att resa mycket, framförallt till Asien och Afrika.

– Jag tycker om Sverige och svenskarna, säger Nory Madera. Visst kan det vara kallt men det är bara att klä på sig. Snön är för mig exotisk och mycket vacker.

Även Nory Maderas tycker om sitt arbete har hennes utlandsvistelser fått henne att uppskatta sitt hemland på ett annat sätt.

– Jag insåg hur värdefullt vårt system med fri sjukvård är när jag sökt läkarvård i andra länder, berättar Nory Madera. Det första de frågor om är betalning, inte varför man söker vård.

Kuba befinner sig i ett utsatt läge. Den kapitalistiska krisen slår mot landets ekonomi, och många kubaner är trötta efter nästan två årtionden med materiella svårigheter.

Dock finns en plan för åtgärder som diskuteras och fördelar och nackdelar övervägs noggrant.

Inget lämnas åt slumpen, och även om vissa förändringar är nödvändiga så överges inte själva kärnan i den kubanska socialismen: Fri tillgång till bra utbildning och sjukvård.

Fortfarande är läkarteamen bestående av ungefär 30000 kubaner verksamma runt om i världen.

Revolutionen kommer inte att överge någon, som Raul Castro sa till dem som ska föra revolutionen vidare. Nory Madera är lika positiv.

– Kom ihåg att detta inte är den första utmaningen vi stått inför och klarat oss ut ur, slår hon fast. Vi har gjort revolution, elektrifierat landet, alfabetiserat befolkningen, byggt upp fri och bra utbildning och sjukvård, skickat både soldater och läkare till behövande folk och länder, överlevt specialperioden. Vi kommer att klara detta också.

Pär Johansson
Proletären nr 20, 2010