Avgörande folkomröstningar i Bolivia

Det har gått två och ett halvt år sedan socialisten och bondeledaren Evo Morales vann valet som skakade om Bolivia i grunden. Men landets första president från ursprungsfolken har inte haft det lätt.

Försöket att bekämpa de enorma klassorättvisorna och den i århundraden djupt rotade diskrimineringen och förtrycket av landets folkmajoritet har mött massivt motstånd från den vita eliten. Svårigheterna för vänsterregeringen har ytterligare förvärrats av att USA mer eller mindre öppet stött oppositionen.

Söndag 10 augusti är det dags för en ny kraftmätning i Bolivia. Då ska bolivianerna få rösta om de anser att president Evo Morales och vice president Álvaro García Linnea ska regera mandatperioden ut eller om de ska avgå i förtid och nyval hållas. Invånarna i åtta av landets nio län ska dessutom få avgöra om respektive guvernörer får sitta kvar eller avgå.

Högerledare rädda
Förslaget om de kommande folkomröstningarna lades ursprungligen av Morales och regeringspartiet MAS (Rörelsen för socialism) i slutet av förra året. Orsaken var att högeroppositionen saboterade den konstituerande församlingens arbete med att ta fram en ny konstitution. Presidenten hoppades kunna bryta den politiska förlamningen genom att på nytt samla folket bakom sig.

Då avvisades förslaget av den av oppositionen kontrollerade senaten. Men i maj i år ändrade sig högern och senaten röstade för att låta folket få möjlighet att återkalla de som valts till landets högsta politiska ämbeten.

Åsiktsbytet skedde efter att det högerstyrda länet Santa Cruz och tre andra län genomfört eller planerade genomföra regionala folk-omröstningar om autonomi. Högern, uppbackad av USA:s ambassad i La Paz, tyckte sig då ha vind i seglen samtidigt som regeringen Morales position försvagats av autonomiförespråkarnas framgångar.

Senatens beslut ledde dock till splittring inom oppositionen. Sex av landets nio län styrs av högern. Flera av dessa oppositionella guvernörer inser att de riskerar att förlora sina maktpositioner och har därför försökt olagligförklara  folkomröstningarna.

Folkligt stöd
Trots att det finns ett missnöje med att för lite hänt sedan Morales och MAS valseger i december 2005, visar opinionsmätningar att stödet för vänsterregeringen är starkt. När Morales valdes fick han 53,7 procent av rösterna. För att hans mandat ska återkallas måste andelen som i folkomröstningen på söndag röstar för hans avgång vara större än 53,7 procent.

Merparten av guvernörerna är valda med en mindre andel av invånarna bakom sig. Bolivias valkommission har dock slagit fast att det i de regionala folkomröstningarna på söndag behövs minst 50 procent av rösterna för att en guvernör ska tvingas avgå.

Morales och MAS har påpekat att folkomröstningarna handlar om att säga ja eller nej till de politiska omvälvningar som påbörjats, om att fördjupa nationaliseringarna och kontrollen över naturresurserna eller återgå till tidigare regeringarnas nyliberala privatiseringspolitik.

Jordreform
Efter folkomröstningarna hoppas regeringen ha stärkt sin legitimitet samtidigt som oppositionens försvagats. En viktig fråga för Morales är att inom den närmaste framtiden låta folket ta ställning till det förslag till ny konstitution som blev klart i december förra året. Syftet är att med denna konstitution lägga grunden för ett demokratiskt och mer rättvist Bolivia, för vilket en omfördelning av jorden är nödvändig.

MAS och landets sociala rörelser genomför nu en offensiv för att mobilisera bolivianerna att rösta på söndag. Men Morales varnar för att de högerextrema krafterna in i det sista lär försöka sabotera folkomröstningarna.

PATRIK PAULOV
Proletären nr 32, 2008