"Den nya generationen är redo att ta över"

 
• Vad betyder 1 januari för dig?
– Det en mycket viktig händelse i Kuba. Det var slutet på etthundrafemtio år av kamp för självbestämmande.

– Friheten som erhölls 1 januari 1959 var inte bara politisk. Från den dagen återerövrade vi också våra nationella tillgångar. Jordbruket som dominerades av United Fruit, nickelbrytning, elektricitetsväsen, telefon och järnvägar – allt ägdes av företag i Förenta Staterna.

– Även om kampåren före 1 januari 1959 var hårda så betonade vår ledning redan vid denna tid att de kommande åren kommer att bli ännu mera besvärliga. Och de hade rätt! De femtio åren med revolutionen har för folket inneburit såväl stora uppoffringar som massor av glädjeämnen.

• Men USA har fortfarande stort inflytande på Kubas ekonomiska situation.
– Förutom självbestämmande lyckades vi snabbt skapa ett nationellt försvarssystem vilket inte hade funnits tidigare på Kuba. Men Förenta Staterna fortsatte sin aggressionspolitik och etablerade strax den ekonomiska blockaden som fortfarande har stor negativ betydelse för vår utveckling.

• Du var ambassadör i Östeuropa under 1960-talet när Kubas förbindelser med Sovjet och östblocket utvecklades. Berätta om betydelsen av detta?
– Den första hjälpande handen kom från Sovjetunionen. Den handel och det ekonomiska och tekniska samarbete som då utvecklades betydde mycket för oss, särskilt sedan vi blivit medlem i Comecon. Jämfört med villkoren i världshandeln gav Sovjet oss rättvisa villkor, vilket var till stor nytta för Kuba.

– Inte minst viktigt var Sovjets bidrag till stärkandet av vårt försvar. De vapen som vår milis och armé använde vid USA:s invasion i Grisbukten kom från Sovjet. Relationen till Sovjet betydde mycket ända fram till 1989.

• Vad är orsaken till att socialismen överlevde på Kuba när det socialistiska blocket föll?
– Redan innan sammanbrottet hade president Fidel Castro varnat för vad som var på gång i Östeuropa och han deklarerade: Vad som än händer i Sovjet ska den röda flaggan överleva i Kuba.

– Därför förberedde vi oss och utarbetade det program som senare förverkligades under specialperioden.

– Men betydligt viktigare är att vår revolution är en genuin revolution. Den genomfördes av det kubanska folket utan vapenhjälp från något annat land, med vapen tagna från fienden, från Batistas armé.

– Vår revolution uppstod inte över en natt. Vi hade levt under nykolonialt förtryck, det kubanska folket hade bokstavligen känt trycket av den US-amerikanska stöveln i sina nackar. Så vår revolution är genuin i den meningen att den representerar hela folkets önskningar och strävanden.

– Ett annat avgörande element för framgångarna för vår revolution är att den grundas på enigheten mellan olika politiska krafter, det gamla kommunistpartiet, 26 juli-rörelsen, studentorganisationer och andra krafter som stod mot Batista.

– Denna enighet var av strategisk betydelse för segern 1959, men lika viktigt är att den består än idag. De historiska erfarenheterna tillsammans med denna folkligt grundade enighet är fundamentet för den stenhårda uppslutningen kring revolutionen som bestått i femtio år.

• Er revolution skiljer sig från den leninistiska skolboken så till vida att Kubas Kommunistiska Parti bildades först efter revolutionen.
– Det är sant. Kommunistiska partiet, PCC, bildades som ett resultat av revolutionens utveckling där marxismen-leninismens grundsatser kom att bli den ideologiska basen för vår revolution. I denna utveckling deltog inte bara alla de krafter som genomförde revolutionen utan faktiskt hela folket.

• Hur lyckades ni med detta?
– Det var inte enkelt. 1958 var en miljon kubaner analfabeter i en befolkning på sex miljoner. Första steget var därför att alfabetisera alla medborgare i syfte att dra med hela folket i den ideologiska debatten och därmed i det socialistiska bygget.

– Det var en mycket aktiv period dessa år i början av 1960-talet med diskussioner i massorganisation, marxistiska studier, allt i syfte att utforma verklig kunskap om varför vi måste kämpa och om målet för vår kamp. 

• Vad har detta betytt för er överlevnad som nation idag?
– Denna grundläggande process har spelat en stor roll. För genom den ideologiska kampen har vi fått förståelse för vikten av att revolutionen ständigt fördjupas. Vi lärde oss också förstå betydelsen av ekonomiska och sociala program för att öka det folkliga stödet för revolutionen.

• Ni har idag en ung generation som är välutbildad. Vad betyder det?
– Av elva och en halv miljon invånare är idag 2800000 studerande.

– Dagens unga generation ligger århundraden före oss 1959. Det vi åstadkommit under femtio år har lagt grunden för en fortsatt utveckling i Kuba. Det handlar inte bara om teknisk kunskap utan också om politisk.

• Vad betyder det att det nya postrevolutionära ledarskapet är på väg att ta ledningen i landet?
– Visst finns det en historisk faktor. Men jag menar att erfarenheterna av kampen mot den imperialistiska aggressionen efter revolutionen är lika viktig som erfarenheterna av kampen mot Batistaregimen. Den nya generationen är väl förberedd för att forma nationens och revolutionens framtida öden.

• Men den kubanska revolutionen betyder mycket också i andra länder, som ert bistånd med sjukvårdspersonal i Venezuela.
– Ja, den vackraste blomman i den revolutionära buketten är internationalismen. När du kan dela med dig av dina erfarenheter och hjälpa andra folk. Men inte bara genom att lösa deras problem, utan fastmer genom att lära ut hur problemen kan tacklas.

– Det är så vi agerar i Venezuela, Bolivia, Brasilien och i många andra länder i Latinamerika, Afrika och Asien. Trots att Kuba inte är en ekonomisk maktfaktor så kan vi dela med oss och spela en roll i den så kallade tredje världen genom att skapa en grundläggande syn på hur globaliseringen ska kunna tacklas. Vårt svar är globalisering genom solidaritet länderna emellan istället för den kapitalistiska globalisering som påtvingas våra länder.

– Betänk att för de mer rationella grupperna inom den US-amerikanska administrationen är den stora skräcken det exempel som Kuba utgör. Då handlar det inte bara om vår befrielsekamp utan främst om landets utveckling därefter. Om enigheten bland folket, om de konkreta framsteg som revolutionen lade en grund för. Detta är det främsta skälet till att USA försöker lägga sig i Kubas angelägenheter och lägga krokben för vår utveckling.

• Hur viktig är revolutionen i Venezuela för folken i Latinamerika?
– Väldigt viktig. Den process som pågår i Latinamerika utgår från de enskilda ländernas egna historiska och politiska förutsättningar. Den venezuelanska revolutionen grundas i arvet från Bolivar.

– Venezuela spelar en strategisk roll geografiskt och ekonomiskt. Landet har ett utmärkt ledarskap, president Hugo Cháves är en övertygad revolutionär. Han leder ett land som decennier lidit under en korrupt bourgeoisie styrd från Förenta Staterna. Nu har han lyckats återerövra de nationella tillgångarna, mobilisera folket och skapa det socialistiska partiet som kommer att spela en viktig roll i den fortsatta bolivarianska revolutionen.

– Men glöm inte att det också pågår en liknande utveckling utifrån de egna förutsättningarna i andra länder som Nicaragua och Bolivia. Varje dag händer saker också i länder som Paraguay, Ecuador, Argentina – hela regionen är i rörelse också i de små karibiska staterna. Vi är mycket optimistiska vad gäller utvecklingen i hela Latinamerika.

• Hur ser du på framtiden för den kubanska revolutionen?
– Det finns en politisk enighet bland folket genom vilken vi har lagt en grund för den fortsatta utvecklingen av vårt socialistiska samhälle. Partiet och massorganisationerna är väl förberedda för att tackla utmaningarna som ställs i den nuvarande komplicerade världssituationen. Kubas revolution kommer inte bara att överleva, den kommer att utvecklas och skapa ett bättre samhälle.

– Vad gäller Sverige är vi mycket glada över solidaritetsrörelsen med Kuba stärkts under 2008. Ni behövs i kampen mot blockaden, för friheten för våra fem fängslade hjältar i USA. När Kuba behöver stöd kan vi räkna med den svenska solidaritetsrörelsen.

– Jag vill också ta tillfället att i Proletären understryka de vänliga broderliga banden mellan Kubas Kommunistiska Parti och Kommunistiska Partiet i Sverige. Vi tackar för all solidaritet vi erhåller från Sveriges kommunister.

LARS ROTHELIUS
Proletären, 1-2 2009

• Fler artiklar med anledning av den kubanska revolutionens femtioårsdag finns att läsa på www.proletaren.se.