Evo Morales får stöd mot USA
I ett starkt uttalande på måndagskvällen ger åtta Latinamerikanska länder sitt stöd till Bolivias folkvalda regering med Evo Morales i spetsen. Det var presidenterna och stats- cheferna från Argentina, Brasilien, Chile, Colombia, Ecuador, Paraguay, Uruguay och Venezuela som motsatte sig varje försök att splittra Bolivias territtorium.
De nio presidenterna som samlats i den chilenska huvudstaden uttryckte sitt ”fulla och fasta stöd till den konstitutionella regeringen under Evo Morales, vars mandat bekräftats av en stor majoritet av folket.”
Uttalandet fortsatte:”Vi varnar för att våra respektive regeringar å det fullständigaste avvisar och inte kommer att godkänna någon situation som tillåter någon civil kupp och krossandet av den konstitutionella ordningen vilket skulle hota republiken Bolivias territoriella integritet.”
Krismötet i Santiago har föregåtts av en rad utvisningar och andra diplomatiska markeringar mellan Bolivia, Venezuela, Nicaragua, Honduras å ena sidan och USA å den andra.
Tilltagande motsättning
I fredags uppsköt den honduranske presidenten Manuel Zelaya ackrediteringsmottagandet för den nye USA-ambassadören för att visa sin solidaritet med Bolivia i samband med de tilltagande motsättningarna mellan det amerikanska imperiet och en rad latinamerikanska länder.
– Vi tror att /…/ för att försvara principen om solidaritet länderna emellan, att vi skall stödja Bolivia i samband med dess nuvarande problem och tillsammans måste protestera inför alla nationer i världen, sade Zelaya till nyhetsbyrån AFP på en presskonferens.
Utspelet från Honduras president är ett i raden av ställningstaganden för den bolivianska regeringen i dess kraftmätning gentemot den nykoloniala elitens sabotage och kuppförsök mot den folk- valda regeringen.
Tidigare under veckan har Bolivia utvisat den amerikanske ambassadören för att ha stött och verkat för Bolivias uppsplittring. USA svarade med att utvisa den bolivianske ambassadören. Venezuela visade sin solidaritet med Bolivia och skickade hem den amerikanske ambassadören, samtidigt som Venezuelas president Hugo Chávez ventilerade möjligheten att stoppa oljeleveranserna till USA. Chávez anklagade USA för att förbereda en kupp mot hans regering.
Nicaraguas president Daniel Ortega följde upp sitt stöd åt Bolivia med att annonsera att han inte kommer till ett möte med centralamerikanska presidenter som Bush har kallat till i New York den 24 september i samband med FN:s generalförsamlings möte.
– Under dessa förhållanden, så kan jag inte åka till mötet på grund av solidariteten med Bolivia och jag ber Förenta Staterna att respektera detta, sade han på lördagskvällen.
Hot från USA
Den utvisade amerikanske ambassadören, Philip Goldberg, uttryckte i hotfulla ordalag att Bolivia kan vänta sig ”allvarliga följd- verkningar” för att ha startat det diplomatiska kriget med USA. Han hotade med att dra in de 100 miljoner dollar som USA bidrar med för att bekämpa kokaproduktionen.
Goldberg tillträdde som ambassadör i Bolivia den 13 oktober 2006. Tre månader tidigare övervakade han Kosovos då pågående separation från Serbien.
Den bolivianska regeringen anklagar Goldberg för att aktivt ha arbetat för Bolivias uppsplittring, där de rikare provinserna skulle lägga beslag på naturrikedomarna för egen del och inte dela med sig till de provinser där den fattiga indianmajoriteten bor. Goldbergs kunskaper hur man kan utnyttja etniska motsättningar i forna Jugoslavien använde han i Bolivia. En ”balkanisering” av Bolivia är USA och den lokala överklassens målsättning.
Morales införde undantagstillstånd i den nordliga provinsen Pando sedan ett 30-tal demonstrerande fattigbönder massakrerats av högerkrafter.
ERIK ANDERSSON, Proletären nr 38, 2008