Hoppa till huvudinnehåll
Av

Massivt stöd för Evo Morales

Folkomröstningarna förra veckan visade i ett massivt stöd för president Evo Morales och den vänsterpolitik som han representerar. Men i de naturresursrika västra länen befäste högern sin kontroll och lovar fortsatt kamp mot centralregeringen.



När Evo Morales utropade sig till segrare på måndagsmorgonen konstaterade han att de genomförda folkomröstningarna var en seger för demokratin och den pågående förändringen av landet.

”Vi är här för att gå vidare med att återta våra naturresurser, att befästa nationaliseringarna och det statliga övertagandet av företag”, förklarade Morales i sitt segertal i La Paz inför tusentals anhängare.

Bolivias president har all anledning att vara nöjd. I valet i november 2005 fick han 53,7 procent av rösterna i den första valomgången, vilket då sågs som en smått sensationell siffra. I folk-omröstningen i söndags, då bolivianerna skulle ta ställning till om Morales skulle sitta kvar eller avgå i förtid, hade stödet stigit till närmare 67 procent(!).

En klar majoritet av invånarna i Sydamerikas fattigaste land står alltså bakom regeringen Morales och dess vänsterpolitik. Men Bolivia är djupt splittrat.

I länen La Paz, Oruro och Potisi på högplatån i väster, med utbredd fattigdom och hög andel invånare från ursprungsfolken, har Morales ett 80 procentigt stöd. I den vita elitens högborg, det naturgasrika länet Santa Cruz på lågplatån i öster, är motståndet mot vänsterpolitiken starkast. Här har presidenten endast stöd av 35 procent av invånarna.

Denna splittring var också tydlig i folkomröstningarna om guvernörerna i åtta av landets nio län. Bland de fem som fick folkets förtroende att sitta kvar finns guvernörerna i de fyra högerstyrda län i öster som brukar kallas för halvmånen, som utgör oppositionens främsta fäste. Det är dessa fyra som under våren drivit frågan om autonomi och hotat bryta sig loss från Bolivia.

Högern förlorade poster

De länsvisa folkomröstningarna blev dock ett bakslag för högern i La Paz och Cochabamba, där de båda guvernörerna fick en klar majoritet av rösterna mot sig. Här har regeringspartiet MAS alla möjligheter att vinna ett nyval.

Den tredje guvernören som miste sin post var MAS-företrädaren Alberto Aguilar i länet Oruro. Att många av dem som ville ha bort Alberto Aguilar samtidigt gav Morales stöd i den nationella omröstningen pekar på att det var personen på guvernörsposten och inte regeringspolitiken som en knapp majoritet av väljarna vände sig mot.

Även om MAS lyckas vinna alla tre nyval av guvernörer skulle regeringspartiet ändå bara kontrollera fyra av nio län.

Samtidigt som Morales konstaterade att folkomröstningsresultatet ger mandat att fortsätta nationaliseringarna och kampen mot fattigdomen, uppmanade han högern att acceptera valresultatet och arbeta tillsammans med regeringen.

Klass mot klass
Det lär knappat ske. Regeringen Morales, med stöd från landets fattiga folkmajoritetet, och den vita eliten representerar motsatta klassintressen, som omöjligen kan förenas. Den rasistiska överklassen, ättlingar till europeiska kolonisatörer, kommer aldrig att acceptera att rikedomarna från naturgasen i de östra länen används för att ”smutsiga indianer” ska få tillgång till skola, vård och pensioner. De kommer aldrig att frivilligt lämna ifrån sig sina enorma jordegendomar till jordlösa bönder.

När det regionala folkomröstningsresultatet var klart höll Santa Cruz guvernör Rubén Costas ett tal inför segerrusiga anhängare. Högerledaren fördömde den ”diktatoriske” Morales och försöket att ge landet en nya konstitution. Medan Costas med öppna armar välkomnat USA:s ambassadör Philip Goldberg till Santa Cruz slog han fast att Morales aldrig ska få sätta sin fot i länet.

Costas bundsförvant, guvernören Manfred Reyes i Cochabamba, meddelade samtidigt att han inte accepterar folkomröstningsresultatet och vägrar lämna sin post.

Nya strider väntar i klasskampen i Bolivia.

PATRIK PAULOV
Proletären nr 33, 2008



Nio folkomröstningar
Söndag 10 augusti genomfördes en nationell och åtta länsvisa folkomröstningar i Bolivia. I den nationella omröstningen fick landets drygt fyra miljoner röstberättigade ta ställning till om president Evo Morales och vice president Alvaro García Linera skulle avgå i förtid eller sitta kvar mandattiden ut. När 94 procent av rösterna räknats hade Morales och Linera stöd av 67,7 procent.

I åtta av landets nio län skulle invånarna också ta ställning till respektive guvernörs fortsatta regerande. Fem guvernörer, fyra från högeroppositionen och en från regeringspartiet MAS, fick stöd av fler än 50 procent av de röstade och får stanna på sina poster. Två av dem som tvingas avgå företräder oppositionen.