Hoppa till huvudinnehåll
Av

Miljardär tar över i Chile

Miljardären Sebastian Piñera blir Chiles nästa president. Därmed förlorar koalitionen mellan kristdemokrater och socialdemokrater makten efter tjugo år, och landet tar ytterligare ett steg åt höger.



I söndags hölls den andra och avgörande valomgången i presidentvalet. Högerkoalitionens Sebastian Piñera fick 51,6 procent av rösterna mot 48,4 procent för Eduardo Frei. Den sistnämnde representerar Concertacion, en koalition ledd av kristdemokrater och socialdemokrater.

Piñera gick till val på löfte om ”förändring”, samma slagord som många vänsterkandidater i Latinamerika tidigare använt. Men i Piñeras fall handlar det om att tillgodose helt andra intressen än folkets.

Trots att den tillträdande presidenten försöker distansera sig från Augusto Pinochets skräckvälde var det under militärdiktaturen som Piñera blev förmögen. Idag är han Chiles sjätte rikaste man och står på plats 701 på Forbes lista över världens rikaste. Den blivande presidentens bror var för övrigt privatiseringsivrande minister under Pinochet.

Enorma klassklyftor
Valsegrarens ”förändring” hand-lar främst om att bryta Concertacions långa maktinnehav. Koalitionen mellan kristdemokrater och socialdemokrater har vunnit alla val sedan militärdiktaturen avskaffades 1990. Talet om förändring appellerar till de många chilenare som har tröttnat på ständiga korruptionsskandaler och att allt för lite förändrats sedan Pinochets dagar.

Orättvisorna i landet är enorma, trots sociala satsningar under sittande socialdemokratiska presidenten Michelle Bachelet och minskad fattigdom. Delar av arbetarklassen arbetar och lever under urusla villkor. Koncentrationen av rikedom i ett fåtal händer beskrivs som en av de värsta i regionen.

En förklaring till de bestående orättvisorna är att Concertacion under sina två årtionden vid makten aldrig brutit med den nyliberala politik med privatiseringar och avregleringar som inleddes under Pinocheteran.

”Chile är inte det fattigaste men väl det mest segregerade landet i Latinamerika när det gäller utbildning. Vi har ett brutalt system där utbildning är en handelsvara, som sorterar studenter utifrån deras föräldrars ekonomiska position”, säger utbildningsexperten Eduardo Garcia Huidogro, intervjuad av al-Jazira inför presidentvalet.

Privatiseringarna har skapat liknande orättvisor när det gäller hälsovård, pensioner och arbetslöshetsförsäkring.

Samma politik
Inför valet menade vissa vänstergrupper att det inte är någon avgörande skillnad mellan huvudkandidaterna Piñera och Frei. Båda står för en folkfientlig politik. Piñera har tidigare varit medlem i Freis nuvarande parti, kristdemokraterna.

Chiles kommunistparti hade en annan linje. I den första valomgången 12 december lanserade partiet kandidaten Jorge Arrate, som bland annat kräver en ny konstitution och ett återförstatligande av de delar av kopparindustrin som privatiserats. Arrete fick 6,2 procent av rösterna. I den andra omgången stödde kommunisterna Eduardo Frei för att försöka förhindra den öppna högerns seger.

Med miljardären Piñera vid makten väntar en upptrappning av den nyliberala politiken. Han har till exempel sagt att det statliga kopparföretaget Codelco delvis ska privatiseras, något som koppararbetarna knappast kommer att acceptera utan strid.

Utrikespolitiskt väntas Chile stärka de redan starka banden till USA samt närma sig de reaktionära krafterna i Latinamerika, som regeringarna i Colombia, Peru och Mexiko.

PATRIK PAULOV
Proletären nr 3, 2009



Kort om Chile
• Chile har 16,9 miljoner invånare, varav 13 procent lever under fattigdomsgränsen.
Landet har stora tillgångar av mineraler och är världens största kopparproducent.

Från diktatur till ”demokrati”
• Med störtandet av Salvador Allendes socialistiska regering 11 september 1973 följde 27 år av USA-stödd militärdiktatur.
Den demokrati som infördes 1990 har begränsningar. Bland annat kvarstår den konstitution som skrevs och infördes under Pinochets diktatur.
Kommunister invalda i kongressen
• Parallellt med presidentvalets första omgång 12 december förra året genomfördes val till parlamentet. För första gången sedan militärkuppen 1973 kommer Chiles kommunistparti att vara representerat med tre ledamöter i kongressens underhus.

Det chilenska valsystemet gör det svårt för små partier att komma in. Denna gång bröts exkluderingen genom ett valsamarbete med kristdemokraterna och socialdemokraterna i Concertacion.

I utbyte förband sig kommunisterna att stödja Frei i presidentvalets andra omgång.

Många chilenare röstar inte
• Andelen röstberättigade som deltog i den andra valomgången i presidentvalet 17 januari var 59 procent.
Många chilenska medborgare, särskilt de unga, väljer att inte ens registrera sig.
Av totalt 12,3 miljoner röstberättigade lade 3,6 miljoner sin röst på den tillträdande presidenten. Antalet som inte registrerade sig var 4,0 miljoner.