Israel-bojkott vann på KF-stämma

Styrelsen för KF Väst fick stryk så det bara sjöng om det. Mot styrelsens vilja, representerad av den numera avpolletterade sossekarriäristen Caterina Franceschi, beslutade årsstämman att anta tre motioner som förordar bojkott av israeliska varor.

KF Väst är bara en av 47 konsumentföreningar inom Kooperativa Förbundet, så beslutet får inga omedelbara konsekvenser för det centralstyrda KF och dess butiksverksamhet, något som KF:s centrala ledning snabbt lät meddela.

”KF:s och Coops kriterier vid val av leverantörer tar inte hänsyn till nationalitet. Enligt KF:s policy ska en eventuell bojkott mot handel med enskilda länder avgöras av Sveriges regering och riksdag eller EU och/eller FN”, heter det i ett pressmeddelande.

Visst är det fantastiskt. I det tjusiga värdegrundsdokumentet säger sig KF företräda medlemsägande, nytänkande, omtanke om människor och miljö, inflytande och ärlighet, men när medlemmar vill visa omtanke om det palestinska folket får de höra att det är regeringen Reinfeldt som beslutar om KF:s inköps-policy, ihop med EU och FN.

Mer är medlemsdemokratin tydligen inte värd.

Trots KF-ledningens arroganta ingripande har årsstämmans beslut väckt stor och berättigad uppmärksamhet. Genom beslutet har kravet på en bojkott av Israel tagit ett steg framåt.

Israelvännerna i Föreningen Fred i Mellan-östern är uppenbarligen medvetna om betydelsen, för på hemsidan vet de inte till sig av hatisk förtrytelse över de ”extremister” som ”kuppade” igenom beslutet, hur nu ett majoritetsbeslut på en i laga ordning utlyst årsstämma kan utgöra en kupp.  

Det är bara att glädjas över ilskan. Att Israel-vännerna ser beslutet som en förlust är en seger för Palestina-solidariteten.

Den avgörande frågan är hur kampen nu skall gå vidare.

Ordföranden för KF Väst, Carina Malmer, lovar i ett pressmeddelande att föra årsstämmans bojkottkrav vidare till KF Sverige, som håller stämma nästa år. Löftet måste naturligtvis bevakas, men om socialdemokraten Malmer vill behålla sin demokratiska trovärdighet gör hon bäst i att uppfylla det, vilket hon bör påminnas om.

Kooperativa Förbundets riksstämma är i sin fulla rätt att upphäva den policy som KF-ledningen gömmer sig bakom. Medlemmarna (konsumentföreningarna) kan kräva den fulla makten över det bojkottbeslut som ledningen överlämnat till Carl Bildt och EU. Det finns ingen lag som hindrar KF och Coop från att välja bort den rasistiska ockupationsstaten Israel vid val av leverantörer.

Att så skall ske på stämman 2011 är naturligtvis illusoriskt. Trots allt tal om medlemsinflytande är KF en extremt centraliserad organisation som kontrolleras av socialdemokratin. Men det är framgång nog om riksstämman tvingas behandla bojkottfrågan, genom beslutet i KF Väst och gärna genom beslut i fler konsumentföreningar. Med frågan på plats i det formellt sett högsta beslutande organet måste KF-ledningen agera mer försiktigt.

I Västsverige bör naturligtvis alla som handlar på Coop vara särskilt uppmärksamma på förekomsten av israeliska varor i butikerna. Må vara att det inte är KF Väst som styr över vilka varor som tas in, men med stämmans beslut i ryggen är det ändå extra rimligt att kräva att israeliska varor plockas bort från hyllorna.

Kampanjen för en bojkott av Israel är ett brett arbete. Var och en kan dra sitt strå till stacken genom att själv vägra köpa israeliska varor. Men framförallt handlar det om ett långsiktigt politiskt arbete med målet att den brottsliga apartheidstaten Israel skall behandlas som på sin tid den lika brottsliga apartheidstaten Sydafrika.

Beslutet i KF Väst ger ingen bojkott. Men det är ett litet men naggande gott steg på vägen mot en bojkott. Det är bra nog.

Ledare
Proletären nr 15, 2010