Sammi Alaa, Irakiska Patriotiska Alliansen: "Motståndet enda legitima företrädaren för Iraks folk"

Det
säger Samma Alaa från Irakiska Patriotiska Alliansen (IPA), som i
söndags besökte Göteborg.



Sammi Alaa flydde från Saddam Husseins Irak i början av 1980-talet och
lever nu i exil i Danmark. Som representant för Irakiska Patriotiska
Alliansen, en sammanslutning av patriotiska och antiimperialistiska
organisationer som arbetar för att befria Irak från utländsk
ockupation, har Sammi Alaa talat på möten och demonstrationer flera
länder. I slutet av januari framträdde han på World Social Forum i
Brasilien till stöd för den irakiska motståndskampen.



- Det motståndsrörelsen behöver är inte pengar, vapen eller folk. Det
som behövs är ett tydligt politiskt stöd från omvärlden, säger Sammi
Alaa och framför sitt tack till Nätverket Stoppa USA:s krig som bjudit
in honom till Göteborg.



- Det finns ett program som alla grupper inom motståndsrörelsen är
överens om. Målet är att befria Irak från imperialistisk ockupation och
återupprätta vårt nationella oberoende. Därefter kan vi bygga ett
demokratiskt och enat Irak där alla medborgare, oberoende av etnicitet
och religion, respekteras.



- Motståndet är den enda legitima företrädaren för Iraks folk, säger
Sammi Alaa och hänvisar till att både FN-stadgan och Genèvekonventionen
ger irakierna rätten att försvara sig mot och bekämpa ockupationen.



Därför hölls val

Allt vad ockupationsmakten gör i Irak, inklusive upprättandet av
politiska och militära institutioner, betraktas av motståndsrörelsen
som olagligt. Det gäller också valet 30 januari. Fria val står i
oförenlig motsättning till ockupation. Sammi Alaa menar att orsaken
till att valet hölls är att supermakten försöker hitta en utväg ur den
internationella isoleringen och dess växande problem i Irak.



- Det första valet syftar till, säger han, är att skapa en "legitim"
regering som ska skriva under militära och ekonomiska avtal med USA som
ska gälla lång tid framöver. Kontrollen över den irakiska oljan ska ges
till amerikanska företag. USA bygger militärbaser utanför städerna för
att garantera att dessa avtal följs.



- Den andra syftet är att USA, som en utväg när ockupationen
misslyckas, har förberett Iraks delning genom att skapa en grogrund för
etniska och religiösa konflikter.



Sammi Alaa återkommer gång på gång till den urgamla imperialistiska
kolonialpolitik som USA praktiserar i Irak, att ockupationsmakten
försöker härska genom att söndra. Religiösa och etniska motsättningar
skapas och underblåses för att splittra människor som levt tillsammans
i århundraden och årtusenden. Denna taktik har genomsyrat allt USA
gjort i Irak, från kvoteringen vid sammansättningen av styrande rådet
sommaren 2003 till genomförandet av det senaste valet.



Motståndet enar

Men för att lyckas med härskandet måste ockupanterna också bekämpa och
smutskasta motståndsrörelsen, den kraft som strävar efter att bevara
ett enat Irak. Trots att motståndet har en bred folklig förankring har
USA först förnekat dess existens, därefter stämplat den som
Saddam-anhängare och slutligen likställt rörelsen med al-Qaida och den
mytomspunne al-Zarkawi.



- Statistik från USA:s militär säger att det i september förra året
utfördes 2700 attacker mot ockupationsmakten. Under samma period tog
al-Zarkawi på sig sex aktioner, säger Sammi Alaa och pekar på att också
talet om utlänningarna i Irak är imperialistisk propaganda.



Det sistnämnda har den amerikanska krigsmakten själv erkänt. Efter det
massiva anfallet på Falluja i november förra året uppgav den
amerikanske generalen George Casey att endast 15 av de över 1000 män
sin gripits i Falluja var utlänningar.



- Alla motståndsrörelser i Irak har fördömt halshuggningar och
kidnappningar och tagit avstånd från alla aktioner som al-Zarkawi tagit
på sig, säger Sammi Alaa.



Apartheidsoldater

Under den gångna helgen fortsatte den typ av blodiga attacker mot
civila som förekommit allt sedan ockupationen inleddes för snart två år
sedan. Bomber som riktas mot shia- och sunnimoskéer och mot kyrkor.
Bomber som endast drabbar civila. Dessa handlingar måste granskas
utifrån vilka som tjänar på dem.



- Svaret är ockupationsmakten, säger Sammi Alaa. Sådana bomber och
andra aktiviteter utnyttjas av ockupationen för att skapa splittring,
för att få irakier att kämpa mot varandra.



- Du kan fråga vilken irakier som helst om vilka som ligger bakom dessa
bomber och du får svaret: utländska krafter. Alltså antingen
ockupationsmaktens soldater eller utländska underrättelsetjänster.



- Enligt USA:s egen statistik finns det 58000 legosoldater på plats i
Irak. De kommer från Latinamerika och från Sydafrika, där de verkade
under apartheidregimen. Dessa legosoldater betalas inte för bygga
skolor eller hjälpa barn och gamla i Irak, utan för att skapa
splittring och kaos.



Sammi Alaa poängterar att denna uppdelning inte är något irakierna valt utan har påtvingats dem av ockupanterna.



- Kurder och araber, shia- och sunnimuslimer, alla är viktiga delar av
det irakiska folket. Det finns en stark övertygelse om att vi ska leva
tillsammans i Irak.



Kritiserar "vänstern"

När Sammi Alaa intervjuades i Proletären i september förra året
kritiserade han europeiska vänster- och socialistiska partier som säger
sig vara mot kriget och säger sig stödja irakiernas rätt till
självbestämmande, men som samtidigt dömer ut motståndet som reaktionärt
och odemokratiskt. Denna kritik för han på nytt fram. Idag deltar
vänsterorganisationer i imperialismens demoniseringskampanj och målar
upp skräckbilder av att motståndet vill förvandla Irak till en religiös
stat.



- Alla religiösa ledare i Irak har öppet sagt att de inte vill skapa en
islamisk stat. Irak är sedan länge ett sekulärt samhälle bestående av
många olika religioner och folkgrupper.



- Vad den europeiska vänster istället borde göra är att rikta sin
kritik mot ockupationen och dess irakiska agenter. Såsom jag ser det
finns det två fronter i Irak. Den ena är motståndsrörelsen och
majoriteten av det irakiska folket. Det andra är ockupationsmakten och
samarbetsmännen, säger Sammi Alaa och citerar den amerikanske
dramatikern och författaren Arthur Miller:



"Ni kan välja att vara en del av problemet eller en del av lösningen."



När Miller sa detta gällde det vänsterintelligentians tvekan att stödja
den kubanska revolutionen, men samma sak kan idag tillämpas på
utvecklingen i Irak.



Sammi Alaas uppmaning till solidaritet med motståndskampen hörsammas i
Göteborg och i en rad andra städer i Sverige den 19 mars, tvåårsdagen
av USA:s anfall på Irak. På initiativ av den amerikanska
antikrigsrörelsen arrangeras demonstrationer världen över.



- Vi har inga orealistiska tankar om att det irakiska motståndet kan
besegra det imperialistiska systemet, men vi kan segra över
imperialismen på irakisk mark. Vår kamp representerar ett stöd till
palestinierna och till folken i Latinamerika, den påverkar hela
världen, avslutar Sammi Alaa.



Patrik Paulov

Proletären 8, 2005