Hoppa till huvudinnehåll
Av

Därför får Obama stöd


Efter en lång valkamp har Hillary Clinton erkänt sig besegrad och avbrutit sin kampanj. Det står nu klart att Barack Obama blir demokraternas presidentkandidat i valet i november.

Barak Obama, senator från Illinois, representerar den del av den härskande klassen i USA som dragit slutsatsen att invasionen och ockupationen av Irak var ett strategiskt misstag. Han representerar de skikt som utöver det amerikanska imperiets fokusering på våldsanvändning även betonar politiska medel för att främja USA:s intressen. Bushs politik har varit för enkelspårig, enligt dessa borgare. Den har dessutom gett USA dålig image utomlands.

Barack Obamas kandidatur är inte resultatet av något folkligt uppror eller någon massrörelse underifrån, även om han bärs fram av en våg av missnöje med Bushs krigspolitik.

”Möjligheterna land”
Långt innan Obama blev känd för en bredare allmänhet, hade hans kandidatur fått stöd av inflytelserika skikt inom det demokratiska utrikesetablissemanget. Personer som Zbigniew Brzezinski, Carters säkerhetsrådgivare och Antony Lake, tidigare rådgivare åt Bill Clinton, beslutade stödja Obama på ett mycket tidigt stadium. Han stöds också av dollarmiljardären Warren Buffett, som i år passerade Bill Gates och därmed blev USA rikaste man.

Dessa drogs till Obama inte så mycket för hans kritik mot Bushs politik utan för att de attraheras av den symboleffekt det skulle ha för USA:s image med Obama, som den förste svarte presidenten. Detta skulle ge ett demokratiskt ansikte åt den amerikanska kapitalismen, både utomlands och inom landet, och därmed förstärka den härskande ideologin om USA ”som ett möjligheternas land” där även en svart kan bli president.

Ska dölja klassamhället
Genom valet av Obama skall den klassmässiga polariseringen av det amerikanska samhället döljas. Ett klassamhälle som inte upplevt större klasskillnader sedan rövarbaronernas dagar.

Denna polarisering döljs av att små skikt av svarta, kvinnor, HBT-människor och latinamerikaner rekryteras in i den härskande klassen.

Men Oprah Winfreys, Tiger Woods eller för den delen Barack Obamas karriärer gör inte USA till ett mer jämlikt samhälle.

Ingen som inte driver imperiets intressen kommer under nuvarande politiska omständigheter, att tillåtas bli president i USA . Visst kan systemet tillåta vissa taktiska skillnader, men imperiets intressen kommer alltid att drivas.

Inte heller en svart amerikan vid namn Barack Hussein Obama kan bli president utan att förklara imperiet sin lojalitet. Barack Obama kommer att vara lika ivrig att upprätthålla det amerikanska väldet som USA:s första svarta utrikesminister Colin Powell var eller som hans efterträdare Condoleezza Rice är nu. Det är inte hudfärgen som avgör utan vilka klassintressen som står bakom.

Kuba och Israel
Obama stödjer blockaden mot Kuba. Inför ett möte med CANF, en exilkubansk organisation, hyllade han José Hernandez en av CANF:s ledare som deltagit i en mordkomplott mot Fidel Castro som skulle ha ägt rum i Venezuela. Inför den exilkubanska maffian deklarerade han: ”Jag kommer att behålla embargot”.

Obamas linje är att svälta ut Kuba samtidigt som familjer i Florida skall tillåtas sända pengar till släktingar på ön i syfte att göra kubanerna mer beroende av penningöverföringar.

Obama stödjer Israel fullt ut. Inför den proisraeliska lobbyorganisationen AIPAC:s konferens sade Obama att ”Israels säkerhet är helig. Den är inte förhandlingsbar”. Varje fredsavtal måste ”bevara Israels identitet som en judisk stat, med säkra, erkända och försvarbara gränser. Jerusalem kommer att förbli Israels huvudstad och den skall vara odelad.”

Om folkvalda Hamas sade han: ”Det finns inte utrymme för att sitta och förhandla med terroristorganisationer. ”

Vad gäller politiken mot Iran skriver den kanadensiske tidningen Toronto Globe & Mails korrespondent att ”Senator Obama verkade lika hökaktig som Senator McCain eller den nuvarande presidenten George W Bush”.

”Iran allvarligt hot”
Inför lobbyorganisationen AIPAC sade Obama: ”Hotet från Iran är allvarligt, det är verkligt, och mitt mål är att undanröja detta hot./…/Jag kommer att göra allt i min makt – allt, verkligen allt – för att hindra Iran att skaffa sig kärnvapen.”

Den rikaste procenten i USA kontrollerar mer än 45 procent av alla förmögenheter. Det kan inte någon president och vill någon president göra någonting åt. Tvärtom, ifall Obama blir president kommer en av hans första åtgärder bli att skära ned i den sociala sektorn och i olika sociala hjälpprogram.

Det är i sig positivt att människor vill stödja en presidentkandidat som de anser vara fredskandidat i motsats till krigshetsaren McCain. Obama var emot kriget i Irak, men som president kommer han att agera i imperiets intressen. Hans utrikespolitiska uttalanden har klargjort var hans lojalitet ligger – hos den rikaste procenten i USA.

ERIK ANDERSON
Proletären 24, 2008