Hoppa till huvudinnehåll
Av

Dragkamp om Moldavien

I parlamentsvalet 29 juli i Moldavien blev kommunistpartiet ånyo enskilda största parti med 45 procent av rösterna, vilket ger 48 parlaments-platser av 101.



Det är en nedgång med fyra procent samt 12 färre platser jämfört med valet i april. Borgerliga medier påstår att den sista resten från Sovjetunionen nu fallit, men kommunisterna var under 1990-talet i opposition med ca 35 procent av rösterna.

Fakta är att partiet i sin nuvarande form kom till makten 2001 då en stor del av befolkningen tröttnat på det maffiavälde som rått efter Sovjets fall.

När kommunistpartiet vann 60 platser i vårens parlamentsval satte den provästliga reaktionen parlamentsbyggnaden brand i ett uppenbart statskuppförsök. Detta lönade sig, då hotet om nya upplopp och kravaller hängde över republikens vacklande mittenväljare när de gick till valurnorna i nyvalet 29 juli.

I julivalet fick de tre provästliga liberala partierna fick ett oförändrat antal röster. Det var det nygrupperade Demokratiska Partiet, under förre talmannen Marian Lupu, som tog 12,6 procent och 13 mandat i parlamentet. Lupu har tidigare arbetat för Internationella valutafonden (IMF) och Världshälsoorganisationen (WHO). Då var han medlem i kommunistpartiet, som utsåg honom till vice ekonomiminister 2001 samt ekonomiminister två år senare. 2005 tog han över talmansposten i parlamentet.

Efter valet i april sågs han som efterträdare till kommunistledaren Vladimir Voronin. Kort efter valet hoppade Lupu av och gick över till Demokratiska partiet, som åter byggdes upp med stort finansiellt stöd från Tyskland.

Lyckad västsatsning
Västvärlden insåg att de tre traditionella liberala partierna med sin prorumänska agenda och sin fanatiska antikommunistiska retorik inte skulle vinna över de tveksamma. Därför valde den tyska socialdemokratin att satsa på Demokratiska partiet, som agerar enligt västvärldens agenda fast med ett mindre aggressivt språkbruk. Satsningen lyckades då kommunistpartiet gick tillbaka fyra procentenheter och förlorade majoriteten i parlamentet.

Därmed anser en del analytiker att det är fritt fram för Moldaviens Natomedlemskap, medan andra hävdar att mycket återstår innan väst får sin vilja igenom. Trots allt är kommunisterna största enskilda parti och de provästliga partierna har endast 53 mandat av 101. För att välja ny president fordras 61 mandat, vilket innebär att kommunistpartiet måste stödja presidenten.

Valet 29 juli hade föregåtts av en rad koordinerade steg från västmakterna inom ramen för det som heter ”Östliga Partnerskapet” och som inriktar sig på att dra Moldavien och fem andra länder från forna Sovjetunionen närmare Bryssel och därmed närmare USA. Förutom att stödja provästliga krafter och partier, ingår ekonomisk hjälp, handels-avtal och enklare visumregler för arbete i väst.

EU-medlemskap är inte aktuellt i nuläget, men alla åtgärderna syftar till att dra länderna närmare väst.

Som svar på EU:s utlovade ekonomiskt samarbete erbjöd Ryssland ett lån på 500 miljoner dollar till Moldavien. I ett överraskande drag gick sedan Kina in en månad senare och undertecknade ett avtal med Moldavien på hela en miljard dollar med tre procents ränta på 15 år. Det kinesiska organet Covec skall använda pengarna till infrastruktur och projekt allt från jordbruk och vattenreningsverk till högteknologi.

Utöver detta har Kina sagt sig villigt att ”garantera finansiering av alla projekt som anses nödvändiga och berättigade för den moldaviska sidan”. Med andra ord har Kina för avsikt att understödja hela den moldaviska ekonomin, som har en BNP på åtta miljarder dollar och en statsbudget på 1,5 miljarder. Lånet från Kina motsvarar alltså två tredjedelar av statsbudgeten.

Kina oroat

Agerandet skall ses i en större geopolitisk agenda. Moldavien ligger långt från Kina, men tydligen har kineserna reagerat på de provästliga krafternas växande i Moldavien. Ett rent provästligt Moldaven riskerar att få negativa konsekvenser, enligt de kinesiska strategerna. Ett moldaviskt Natomedlemskap skulle innebära att Svarta Havet blir ett Natoinnanhav. Därmed skulle Nato ha fritt spelrum över Kaukasus och över Kaspiska havet rakt in i Centralasien nära den kinesiska gränsen.

Av den anledningen har Kina börjat agera i samklang med Ryssland för att dämpa Moldaviens vandring västerut.

USA:s ambassadör uttalade sig i en intervju i ”Radio Free Europe” för Moldaviens ”integration” med EU, men ser gärna att kommunistpartiet vinns över i en koalition, väl medveten om de öppet borgerliga partiernas svagheter.

Inför möjliga och omöjliga koalitionsalternativ uttalade sig kommunistpartiet om att ställa sig i opposition, fullt medveten om de fyra provästliga partiernas inbördes splittring och slitningar. Några vill ansluta Moldavien till Rumänien, andra vill ha kvar Moldavien som statsbildning.

Genom att stå utanför, samtidigt som den ekonomiska krisen slår mot Moldavien, räknar kommunisterna med att en provästlig regering inte blir långvarig.

ERIK ANDERSON
Proletären nr 34, 2009