Ecuadors folk reser sig mot nyliberalt frihandelsavtal

Protesterna har varit så kraftiga att regeringen i vissa provinser infört undantagstillstånd.

Det är rörelsen bland ursprungsfolken som är den stora kraften bakom protesterna som till stor del har lamslagit landet. De flesta stora vägarna har varit eller är blockerade på flera ställen. Varken människor eller produkter kommer fram vilket i vissa områden har lett till minskad tillgång och högre priser på mat och drivmedel.

Under manifestationernas två första veckor växte styrkan i protesterna och fler områden och organisationer slöt upp kring kraven. Det ledde till att regeringen i fyra provinser utfärdade undantagstillstånd för att få kontroll över händelserna. CONAIE, den största nationella organisationen för ursprungsbefolkningen sa från början att resningen inte kommer avslutas innan regeringen har gett ett löfte om att inte skriva på TLC, alternativt ett löfte om en folkomröstning.

Splittringsförsök
Med den ökade repression som undantagstillståndet innebar beslöt sig dock organisationen att tillfälligt dra sig tillbaka för att samla kraft och få fler av de sociala rörelserna att komma med i protesterna.

Ecuadors president Alfredo Palacio säger att han inte kommer att underteckna ett avtal om det inte är fördelaktigt för landet, men det är få i Ecuador som inte tror att han kommer att skriva under hur det slutgiltiga avtalet än ser ut. 

Regeringen har försökt att splittra rörelsen bland ursprungsfolken genom att ge pengar till vissa provinser för att uppfylla deras lokala krav och att få dem att dra sig tillbaka. Provinsen Cotopaxi, som är ett av de starkaste
 områdena för ursprungsfolken, fick 8 miljoner dollar till produktiva projekt och drog undan sina vägblockader. Men de sa samtidigt att om regeringen inte lyssnar till kraven om TLC och Oxy kommer de att inta gatorna igen.

De drog sig tillbaka under några dagar och beslöt sig efter det att ta sig mot Quito för att sluta upp i manifestationerna i huvudstaden. Runt två tusen personer från Cotopaxi hann dit innan undantagstillståndet utfärdades.

Undantagstillståndet innebär bland annat att militären har rätt att ingripa mot privatpersoner utan formella misstankar, vilket har medfört att personer med traditionell klädsel eller efternamn stoppades på väg mot Quito för att förhindra en stor ansamling där.

”Bör packa sin väskor”
Alfredo Palacio intog presidentposten för mindre än ett år sedan då den förre presidenten Lucio Gutierrez avsattes av ett folkligt uppror. Då sa han sig vara emot TLC men under tiden som gått har situationen ändrats och hans situation börjar likna hans företrädares.

CONAIE:s ledare Luis Macas har sagt att om Palacio undertecknar avtalet med USA bör han också packa sina väskor och dra sig tillbaka till sitt hem. Många i Ecuador tror att Palacio får det svårt att klara sig ur den situation som landet hamnat i. Om TLC undertecknas verkar det nästan omöjligt att han kan sitta kvar fram till valet i november.

Utfärdandet av undantagstillståndet verkar vara ett försök av Palacio att inte gå samma väg som sin företrädare. De som anordnar manifestationerna är dock tydliga med att de inte har något intresse av att störta ytterligare en president utan främst vill stoppa frihandelsavtalet och få oljebolaget Oxy ur landet.

Fattigdomen i Ecuador, främst på landsbygden, är hög och har ökat efter den dollarisering av ekonomin som genomfördes år 2000. Om TLC drivs igenom befaras det slå hårdast mot landsbygden med dess småbrukare och ursprungsfolk med ökad fattigdom och därmed också större migration till städer och andra länder. Folket i landet vill också bevara sin suveränitet och inte öka beroendet av USA.

MARTIN JOHANSSON
Proletären 13, 2006