Hoppa till huvudinnehåll
Av

EU skyfflar över miljöansvar på tredje världen

– Ni borde skämmas! Miljörörelsens kritik av EU:s klimatpaket är hård. Två tredjedelar av utsläppsminskningarna av växthusgaser skyfflas över på länder i tredje världen.



Lagom till Luciahelgen avslutades två möten viktiga för världens framtida klimat. I polska Poznan möttes representanter för FN:s medlemsstater. I Bryssel träffades stats- och regeringscheferna för de 27 EU-länderna.

Syftet med FN:s tvåveckorsmöte i Poznan var att lägga grunden för en ny global klimatöverenskommelse att underteckna i Köpenhamn 2009. En sådan är tänkt att träda ikraft 2012 då det nuvarande Kyotoavtalet löper ut.

Toppmötet i Bryssel varade i två dagar och hade att ta ställning till EU-kommissionens förslag till klimatpaket. Eftersom EU gör anspråk på en ledarroll i klimatfrågan var intresset för vad som skulle hända i Bryssel stort i Poznan.

Kommissionens förslag gick i korthet ut på att unionen fram till 2020 ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 20 procent, minska sin energianvändning med 20 procent och att öka sin relativa användning av förnyelsebar energi till 20 procent.

Stora undantag
EU-ledarna kunde enas om de allmänna målsättningarna i paketet men till priset av kompromisser med långtgående undantag. Dessa gäller både handeln med utsläppsrätter inom unionen och möjligheterna att tillgodoräkna sig utsläppsminskningar i andra länder.

Fredrik Reinfeldt betecknar mötet som en historisk framgång. En enig miljörörelse och länderna från tredje världen uttrycker däremot sin besvikelse och talar idag om svek.

Miljöorganisationerna CAN Europe, Friends of the Earth Europe, Greenpeace, Oxfam och WWF skriver tillsammans i ett uttalande:

”Angela Merkel, Silvio Berlusconi, Donald Tusk och Nicolas Sarkozy borde skämmas. De har valt industrins föroreningar och profiter framför de europeiska medborgarnas vilja, barnens framtid och miljoner människor belägenhet världen över.”

En del av klimatpaketet går ut på att företagen inom energisektorn och den energikrävande industrin ska tvingas börja betala för de utsläppsrättigheter som de tidigare fått sig tilldelade gratis. Denna sektor står för 45 procent av de samlade utsläppen av växthusgaser i unionen.

Fördröjningar
Men efter starka påtryckningar från näringslivet införs olika fördröjande övergångsregler för den mest elintensiva industrin.

Särskilda undantag kommer också att tillämpas för länderna i Östeuropa där många nedsmutsande kolkraftverk fortfarande är i bruk.

Paketets andra del innebär att länderna ska reducera sina utsläpp enligt olika procentsatser i övriga sektorer som hushåll, transporter och jordbruk. Men som ett resultat av toppmötet blir det möjligt för ett land att även tillgodoräkna sig utsläppsminskningar genomförda i länder utanför EU.

Skarp kritik
Den svenska regeringen hör till dem som har drivit denna linje hårdast och får därför skarp kritik från miljörörelsen som menar att två tredjedelar av de uppsatta målen därmed cyniskt kommer att skjutas över på den tredje världen istället för att göras på hemmaplan.

– Att lägga fokus på utsläppsminskningar i u-länderna innebär att själva klimatnyttan av utsläpps- minskningarna blir mycket mer osäker, samt att vi skjuter vår egen omställning på framtiden. Det gör den varken billigare eller trovärdigare, säger Svante Axelsson i ett pressmeddelande från Svenska Naturskyddsföreningen.

Redan misslyckat
Klimatfrågan har högsta prioritet då Sverige tar över ordförandeklubban i EU nästa höst. Fredrik Reinfeldts drömscenario är att han som ordförande för EU ska lyckas driva igenom ett internationellt klimatavtal. Med detta vill han ge bilden av ett grönt EU, stärka sin egen position och därmed bereda vägen för en borgerlig valseger 2010.

Mötena i Bryssel och Poznan visar att Reinfeldts miljöstrategi har floppat redan i sin linda. Han själv är ingen verklig miljövän och EU är inget miljöprojekt.

JOHAN WIMAN                                                                                                        
Proletären nr 51-52, 2008-2009