Hoppa till huvudinnehåll
Av

Kubas ambassadör Jorge Payret: "USA:s blockad mot Kuba är ett försök till folkmord"

USA:s monopolkapitalister driver en allt vildsintare ekonomiskt politik mot Kuba. Den 9 november kommer blockaden för 14:e gången upp i FN:s generalförsamling.


 

– USA-administrationen kräver 100 miljoner dollar i vite av UBS, en av
Schweiz ledande banker med närmare 70.000 anställda, för brott mot
USA:s blockader mot Kuba, Libyen, Iran och Jugoslavien. Från Kuba får
banken inte handha eller växla dollar, pengar från turister på Kuba.



– 2004 krävde USA av 77 företag, banker och NGO:s över hela världen böter på över en miljon dollar för brott mot blockaden.



Det säger Kubas ambassadör Jorge Payret inför FN:s generalförsamling
den 9 november där blockaden ska diskuteras. För detta har Kuba skrivit
en drygt 60 sidors rapport om blockadens ekonomiska skador, med
tonvikten på de senaste åren. Det är viktigt för Kuba och för världen
med största möjliga stöd mot blockaden. Vi träffar ambassadören som
berättar:



– Blockadens totala ekonomiska skador för det kubanska folket uppgår
till över 80 miljarder US-dollar, nära två miljarder dollar årligen.
Till detta kommer mer än 50 miljarder genom sabotage och terroraktioner
från USA. Dessutom tillkommer värdet av de produkter som Kuba inte
kunnat producera som följd av de svåra kreditvillkor som landet tvingas
till. Dessa förluster är årligen 2 miljarder dollar.



Skärpt blockad

Formellt inleddes blockaden den 6 april 1960. Enligt frisläppta
hemligstämplade dokument fastslogs att USA skulle hindra lån,
finansiering och annat som stödjer till Kuba. Syftet var att sänka
Kubas levnadsstandard, förorsaka svält, förtvivlan och få det kubanska
folket att störta regeringen. Därefter har USA-administrationen många
gånger skärpt sina subversiva lagar mot Kuba.



1992, efter att Sovjetunionen och Östblocket bröt samman och Kuba
förlorat 85 procent av sin utrikeshandel, skärptes blockaden med
Torricelli-lagen. Kuba får nu inte köpa mediciner och livsmedel från
USA-bolag i tredje land. Fartyg från tredje land som angjort Kuba får
nu inte besöka USA-hamnar förrän efter sex månader och efter att fått
ett nytt tillstånd.



Helms-Burton-lagen från 1996 institutionaliserade förbudet för aktuella
och framtida utländska investeringar på Kuba. Lagen möjliggjorde
finansiella fonder för fientliga, subversiva och aggressiva handlingar
mot Kuba.



2004 presenterades för Bush en 450 sidors rapport från ”Kommissionen
till stöd för ett fritt Kuba”. USA tillåts att intervenera i Kuba för
att genomföra en regimförändring. En guvernör för Kuba tillsattes.



Bryter mot frihandeln

Kuba får inte exportera till eller importera handelsvaror från USA.
Turister från USA får inte resa till Kuba. US-dollar får inte användas
för Kubas transaktioner med andra länder. Kuba får inte krediter och
får inte genomföra transaktioner med regionala eller amerikanska
multilaterala finansiella institutioner. Landets fartyg och flygplan
får inte besöka USA.



– Som svar på denna skärpta politik har vi avskaffat rätten för
turister att använda US-dollar för vanlig konsumtion på Kuba. Turister
måste nu växla till pesos, vilket har stärkt dess värde, säger
ambassadören.



Hårda straff

USA-invånare får inte köpa produkter från Kuba, inklusive tobak och
alkohol, i tredje land, inte ens för personligt bruk utomlands. Brott
mot detta kan för företag ge en miljon dollar böter och för
privatpersoner 250.000 dollar och tio års fängelse.



De nya restriktionerna innebär att turistresor från USA till Kuba på
första halvåret 2004 minskat med 40 procent eller med över 50.000
turister, jämfört med över 85.000 turister 2003. USA-invånare får bara
delta i möten på Kuba som stöds eller organiseras av FN om de fått ett
speciellt tillstånd.



Ett av de internationella problemen är att blockaden bryter mot
frihandeln, vilket får även vänner till USA att vara negativa till
blockaden, så även Sverige och EU. Blockaden har inget allmänt stöd i
USA. Motståndet växer från kommersiella intressen som ser Kuba som en
närbelägen stor marknad.



Under 2005 har många organisationer och företag krävt att blockaden ska
upphöra och att handeln normaliseras, såsom Amerikanska jordbrukares
förbund, Senaten i Alabama, Statsförvaltningen i New York,
representanterna för Amerikas hamnar vid Mexikanska bukten och USA:s
risproducenters förbund.



Handelsorganisation

För att verka för en normaliserad handel med Kuba bildades i april
Handelsorganisationen Kuba-USA av 30 företag, däribland storföretag
såsom Caterpillar och Cargill, lokala statsorgan och organisationer
från 19 stater i USA.



USA-företagens roll i världsekonomin ökar och blockaden drabbar Kuba
successivt allt hårdare. Några exempel visar problemen. Svenska
Pharmacia köptes av Amersham och därefter av General Electric. Då detta
bolag tog över avvecklades dess kontor på Kuba inom en vecka och alla
kontrakt på ön avvecklades. Då Kuba behövde reservdelar från
LKB-Pharmacias dotterbolag i Spanien förbjöds detta.



Kuba ville köpa fyra avancerade pumpar från Flygt Pumpar i Sverige, men
bolaget ägs idag av amerikanska ITT och de vägrade sälja.



2004 fördelade Världsbanken över 5 miljarder dollar till Latinamerika
och Karibien och Internationella utvecklingsbanken fördelade över 4
miljarder dollar. Inte en cent gick till Kuba.



En form av krig

Ambassadören Jorge Payret säger:



– Blockaden är en form av folkmord. Genève-konventionen fastslår att
folkmord är handlingar som syftar till att fullständigt eller delvis
förstöra en nationell, etnisk, rasmässig eller religiös grupp.
Blockaden är också en form av ekonomiskt krig. Mer än 70 procent av
Kubas befolkning är födda under blockadens villkor.





TORBJÖRN BJÖRKMAN


Proletären 44,2005




• Kubas rapport finns på http://www.granmai.cubasi.cu/documento/ingles05