Maktskifte i Japan

Att Liberaldemokratiska partiet (LDP) skulle förlora valet 30 augusti var väntat. Likaså att det dominerande oppositionspartiet, Demokratiska partiet (DPJ), skulle bli vinnare och ny regeringsbildare. Vad som inte var lika självklart var att nederlaget respektive framgången skulle bli så dramatisk.

LDP har haft en unik ställning i japansk politik med ett nästintill obrutet maktinnehav sedan 1955. Partiets starka position beskrivs som resultatet av en allians med storföretagen, den statliga byråkratin och USA.

Drabbat arbetarna
Men den ekonomiska krisen och regeringens oförmåga att hantera den har fått väljarna vända partiet ryggen. De nyliberala lösningar som LDP gått i spetsen för under 2000-talet visar sig nu slå hårt mot stora delar av det japanska folket.

Arbetslösheten har stigit till 5,7 procent, en med japanska mått mätt rekordhög siffra. Ungdomsarbetslösheten uppgår till nio procent. Arbete handlar inte bara om försörjning utan också om att stor del av den sociala tryggheten är knuten till anställningen.
Även de som har jobb lever under allt sämre villkor.

”Arbetsförhållandena har förändrats dramatiskt för de yngre generationerna sedan 2002, då nya lagar för tillfälliga anställningar infördes. Idag har fler än en av tre japaner tillfälliga anställningar. De har nästan inga rättigheter, ingen säkerhet och ingen framtid”, förklarade Japanska kommunistpartiets talesman Kimitoshi Morihara i en intervju förra hösten.

Vill öka barnafödandet
Det sistnämnda, att inte ha någon framtid, är bokstavligt talat sant för de tusentals arbetare som varje år dör till följd av övertidsarbete. Fenomenet är så vanligt att det fått ett eget ord, karoshi.

Demokratiska partiets ledare Yukio Hatoyama har under valkampanjen kritiserat den USA-ledda globaliseringens ”marknadsfundamentalism” och lovat förändring.

För att stärka barnfamiljernas ekonomi vill DPJ införa ett bidrag på motsvarade 1800 kronor per barn och månad. Förhoppningen är att det också ska öka barnafödandet. De låga födslotalen och den åldrande befolkningen ses som ett allvarligt framtidsproblem.

DPJ har i valkampanjen också vunnit stöd genom lova att öka antalet fasta anställningar, ta bort gymnasieavgifter, sänka bensin-skatten och avskaffa vägavgifter, införa en miniminivå för pensioner, öka stödet till bönderna samt riva upp beslutade sociala nedskärningar. De ökade offentliga satsningarna ska betalas genom bland annat nedskärningar i byråkratin och ett stopp för slöseriet.

Det finns ytterligare en central fråga där valsegraren ifrågasatt LDP:s politik. Det gäller de täta banden till USA och det militära samarbete som varit i kraft sedan andra världskrigets slut.

USA:s militärbaser
Den amerikanska närvaron är impopulär, särkilt på ön Okinawa där merparten av de 50.000 trupperna finns. DPJ har sagt sig vilja ”se över” militäralliansen och minska Japans beroende av USA. Alternativet som DPJ förespråkar är stärkta band till de asiatiska grannarna.

Samstämmiga kommentatorer beskriver valresultatet som mer av en protest mot sittande regering än tilltro till DPJ. För regeringsbildaren Yukio Hatoyama gäller det att åstadkomma någon form av förändring hyfsat snabbt. Val till parlamentets överhus hålls nämligen nästa år.

Redan dagen efter valet försökte dock DPJ och Hatoyama tona ned förväntningarna. Partiet kommer inte att fara fram som en bulldozer utan agera tålmodigt för att föra in Japan på en ny kurs, meddelade Hatoyama.

Den nya regeringen, troligen en koalition mellan DPJ, socialdemokratiska SDP och Folkets nya parti, lär komma att bryta med den mest aggressiva nyliberala politiken. Det växande folkliga missnöjet måste stävjas. Regeringen lär också markera en viss självständighet i förhållandet till USA.

Men mer dramatiska förändringar än så är inte att vänta.

PATRIK PAULOV
Proletären nr 36, 2009


Parlamentsvalet i siffror
• Valet 30 augusti gällde parlamentets underhus med 480 platser. 300 av dessa väljs i enmansvalkretsar där största parti får platsen, vilket kraftigt missgynnar små partier som har stödet spritt över hela landet. 180 mandat väljs enligt ett proportionellt system.

                                                      Procent (för jmf 2005)     Mandat
Avgående regeringen:
Liberaldemokratiska partiet (LDP)      26,7 (-11,5)                    119
Nya komeitopartiet                           11,5 (-1,8)                       21

Nya regeringskoalitionen:
Japans demokratiska parti (DPJ)        42,4 (+11,4)                   308
Socialdemokratiska partiet (SDP)        4,3 (-1,2)                         7
Folkets nya parti (PNP)                       1,7 (+0)                          3

Övriga:
Japanska kommunistpartiet (JCP)         7,0 (-0,3)                       9
Ditt parti (YP)                                     4,3 -                              5
Andra/oberoende                               2,1 -                              8



Japans kommunistparti fortsatt i opposition
Japanska kommunistpartiet (JCP) fick 7,0 procent av rösterna, vilket betyder att 4,9 miljoner japaner valde att lägga sin röst på dem.

JCP är namnet till trots snarare ett reformistiskt parti, som på parlamentarisk väg vill avskaffa kapitalismen och bygga socialismen, än ett revolutionärt, marxist-leninistisk parti. Idag ser partiet främst Japans behov av en demokratisk revolution, som ska bryta med underordnandet till USA och storföretagens tyranniska välde.

Efter en tillbakagång under tiden efter Sovjetunionens sammanbrott har partiet under 2000-talet varit på frammarsch. Medlemsantalet har stigit med cirka 40.000 medlemmar och uppgår idag till 415.000. Det är särskilt unga arbetare som söker sig till kommunisterna. Dess tidning Röda fanan har en upplaga på 1,6 miljoner exemplar.

En förklaring är att JCP tydligt försvarat arbetarnas rättigheter, och både i parlamentet och på gator och torg krävt att arbetarfientliga lagar ska rivas upp. En annan är att partiet vill riva upp det militära samarbetsavtalet med USA och stänga de amerikanska militärbaserna. Det skulle samtidigt betyda en kraftig ekonomisk lättnad för det krisdrabbade landets ekonomi, då det är Japan som betalar kostnaderna för baserna.

Partiet lyckades dock inte omsätta den starkare organisationen i en valframgång. Antalet röster i söndagens val var nästan exakt detsamma som för fyra år sedan.

I sin valplattform propagerade partiet för att få bort LDP från makten. Men förhoppningarna på den nya regeringen är lågt ställda.

”Även om en DPJ-ledd regering bildas efter valet kommer den nya regeringen inte att kunna bryta med den rådande politiska ordningen, vilken är för företagen när det gäller inrikespolitiken och för militäralliansen med USA när det gäller utrikespolitiken”, förklarade kommunistpartiets ordförande Kazou Shii i en intervju kort före valet.

JCP säger att de tänker agera ”konstruktiv opposition”. Det vill säga samarbeta med DPJ om deras förslag betyder förbättringar för folket men agera mot en politik som inte ligger i allmänhetens intresse.

PP