Maoistupproret i Indien möts med våldsoffensiv

Regeringens omfattande militäroperation ”Grön jakt” med 28000 poliser och specialsoldater skall försöka ta udden av det maoistiska uppror som nu spridit sig till allt fler stater i östra Indien. Till offensiven har även amerikanska och israeliska rådgivare kallats in.

2,5 miljoner människor beräknas leva i områden som permanent kontrolleras av maoisterna. Redan för två år sedan, innan upproret fått den omfattning som det numera har, benämnde den indiske premiärministern Manmohan Singh maoisterna som ”det största enskilda säkerhetshotet” i landet.

De områden som maoisterna kontrollerar bebos till stora delar av stamfolk och andra fullständigt ekonomiskt marginaliserade grupper. Dessa lever på en nivå liknande den de fattigaste afrikanerna lever under. I dessa områden finns gigantiska mineralfyndigheter av bauxit, tenn och andra mineraler värda enorma summor. Därför är gruvbolagen angelägna att det maoistiska upproret krossas.

Skrämmer investerare
I ett tal inför militäroffensiven dolde inte den indiske premiärministern vad det handlar om:
”Ifall vänsterextremismen fortsätter att blomstra i landsdelar där det finns stora mineralresurser, kommer investeringsklimatet att påverkas.”

Maoisterna är en sorts arvtagare till Indiens kommunistiska parti (marxist-leninisterna), som ledde ett uppror i Naxal på 60- och 70-talet i Västbengalen men krossades. Därefter splittrades rörelsen i ett tiotal olika fraktioner och utbrytningar. Det nuvarande maoistpartiet är resultatet av en sammanslagning 2004 av flera grupper som förde väpnad kamp mot den indiska staten.

Maoiströrelsen i Indien är ingen liten sekt. Under en kort period under 2004 förklarades maoisterna legala, efter uppgörelser i enstaka delstater som exempelvis i Andra Pradesh. På ett öppet massmöte samlades då 1,5 miljoner människor i staden Warangal (med 1,3 miljoner invånare). Sedan dess har rörelsen försvagats i Andra Pradesh på grund av delstatsregeringens motåtgärder och på grund av egna missgrepp. Upprorets styrka har förflyttats norrut till delstater och områden som Chattisgarh, Orissa, Jharkhand och Lalgarh.

På ett nyligen avhållit protestmöte mot polisoffensiven arrangerat av samhällsaktivister deltog bland annat den pensionerade chefen i högsta domstolen PB Sawant. Han sade att medan massmedier förfasade sig över det revolutionära våld som utövades i Andra Pradesh, så dödade en hindunationalistisk mobb i delstaten Gujarat under några dagar 2002 betydligt fler människor än det under flera år pågående maoistupproret i Andra Pradesh.

Orättvisor diskuteras
Den före detta chefsdomaren konstaterar att det är tack vare maoisterna som etablissemanget överhuvudtaget börjat tala om de strukturella orättvisorna i systemet. För det är Indiens skriande klassorättvisor, där de fattiga behandlas som djur, där mord och övergrepp från polisens, pengautlånarnas eller godsägarmilisens sida kan ske utan att någon straffas, som ger bränsle åt upproret och gjort att maoiströrelsen vuxit.

Den urbana elit i New Delhi och Mumbai (Bombay) som nu förfasar sig över folkdomstolarna i maoistkontrollerade områden har aldrig sagt något om århundraden av strukturellt brutalt klassförtryck mot människor som lämnats utan skolor, vägar, sjukvård och mat för dagen.

Upproret får extra näring av de planerade gruvbrytningarna, som kommer att skövla stora natur-områden utan att stambefolkningarna får någon meningsfull kompensation.

Den indiska regeringen skryter om hög ekonomisk tillväxt. Men i samband med ett möte med indiska industriförbundet 2007 gick Mani Shankar Aiyar, före detta minister i Singhs regering, till attack mot talet om ekonomisk utveckling.

”Det finns tio miljoner indier vilka är så rika att de kan jämföras med de rikaste skikten i de rikaste länderna”, sade Aiyar, ”Det finns omkring 50 miljoner indier vilka lever ganska bra, det är ungefär Storbritanniens storlek.”

Han fortsatte med att konstatera att 700 miljoner indier står utanför eller endast marginellt är inne i det ekonomiska marknadsutbytet. För deras liv har siffror på ekonomisk tillväxt ringa betydelse.

”Så när man talar om 9,2 procents tillväxt, så är det en statistisk abstraktion: 0,2 procent av vårt folk har en ekonomisk till-växt på 9,92 procent på årsbasis. Men å andra sidan finns det en mycket stor mängd människor, jag vet inte exakt hur många, där tillväxttalen ligger på 0,2 procent.”

Den före detta ministern kritiserar de stora utgifterna för samväldesspelen nästa år samtidigt som landet står inför stora utmaningar inom undervisning och hälsovård.

Räknar lik
I Kathmandu Post ger debattören Dinesh Wagle ett nepalesiskt perspektiv på händelserna i Indien.

”Mitt i de upprörda känslorna som i den senaste incidenten då överklasståget Rajdhani Express i Västbengalen stoppades av stamfolk, så meddelar regeringen att man kommer att gå till offensiv mot rebellerna. Istället för att utrota fattigdomen, så har det nuvarande indiska etablissemanget, som det verkar, beslutat att utrota de fattiga från samhället. Endast de som har upplevt att leva mitt i korselden vet hur det känns att leva i en sådan situation.
De som från bekvämligheten i luftkonditionerade rum använder ett tufft språkbruk med hjälp av vapen…De behöver inte känna bybornas plågor, eller polismännens som strider mot rebellerna. För dem är det till största delen en kamp mellan ansiktslösa bybor, rebeller och polismän. De senares seger skulle tjäna deras intressen och tillfredställa deras egon. Räknandet av liken har startat.”

Den indiska författaren Arundhati Roy konstaterar i brittiska Guardian att Indiens regering är redo att förhandla med Pakistan, trots terrorattackerna i Mumbai, och regeringen är redo att förhandla med Kina, trots olösta gränsfrågor länderna emellan. Men det indiska etablissemanget är inte reda att förhandla med sitt eget lands fattigaste befolkning.
 
ERIK ANDERSON
Proletären nr 47, 2009


Fakta om Indien och maoistupproret
Befolkning: Nästan 1,2 miljarder
Befolkningstäthet: 364 invånare per kvadratkilometer  (Sverige 23 inv per kvadratkilometer)
Antal delstater: 28
Maoiströrelsens utbredning: Är aktiva i 220 distrikt i 20 delstater. Den kontrollerar 92000 kvadratkilometer i den ”röda korridoren” (se karta th), vilket motsvarar tre procent av landets yta på 3287000 kvadrat kilometer. (Sveriges yta 450000 kvadratkilometer.)
Vänsterstyrda delstater: Delstatsegeringar ledda av CPI (marxisterna) finns i Västbengalen, Kerala och Tripura. 
Den nationella regeringen: Leds av kongresspartiet.