Militäroffensiv i Pakistan

Militära talesmän säger att amerikanska styrkor och Nato-styrkor har utvidgat sin bevakning av gränsen mellan Pakistan och Afghanistan för att klippa av eventuella reträttvägar.

Men den pakistanska offensiven sker först efter hårda amerikanska påtryckningar, samtidigt riskerar hela regionen att destabiliseras genom söndagens bombattack mot iransk militär i Sistan-Balochistanprovinsen i sydöstra delen av Iran vilken gränsar till Pakistan.

Det iranska utrikesministeriet kallade omedelbart upp en hög pakistansk diplomat varvid Iran påpekade att gruppen som utförde attentatet opererar från Pakistan med hjälp och uppmuntran från Storbritannien och USA.

(Att gruppen Jundallah som sägs ligga bakom bomben mot iransk militär dessutom har kontakt med al Qaida bekymrar inte Storbritannien eller USA eftersom man arbetar för att splittra upp Iran i småbitar. I det scenariot är al Qaida-kontakter inget problem för västvärldens bombliberaler. Som de brittiska imperiebyggarna sade på 1800-talet: ”Storbritannien har inga eviga vänner bara eviga intressen.”)

Innan snön kommer
Den pakistanska militären säger att offensiven mot provinsen beräknas hålla på i sex till åtta veckor och skall avslutas innan snön kommer och gör provinsens vägar och otillgängliga terräng ofarbar.

I en liknande offensiv 2004, fast med en mycket mindre styrka, körde pakistanska armén fast på ett tidigt stadium och led kraftiga förluster. Offensiven då slutade med att pakistanska regeringen fick sluta ett för regeringen förödmjukande avtal med olika talibangrupper.
Offensiven är koncentrerad till ett område som bebos av Mehsud-stammen i Södra Waziristan och där det talibaninspirerade partiet TTP har sitt högkvarter.

Inga journalister kommer att tillåtas i krigszonen. Alla rapporter om talibaner, striderna och arméförluster kommer att filtreras genom militären.

– Vi vill sända ett budskap till talibanerna att vad vi gjorde med er i Swatdalen kommer vi att göra här också, uttalade inrikesministern Rehman Malik i samband med talibanattacken mot arméhögkvarteret i Rawalpindi den 11 oktober.

Under offensiven i Swatdalen i norra delen av landet dödade armen 2000 lojalister från den talibanallierade Islamska rörelsen och tvingade över två miljoner människor att fly sina hem.

Området är numera under permanent militär ockupation och dödsskvadroner härjar som har mördat hundratals talibansympatisörer.

Amerikanskt inflytande
Offensiven i Waziristan är ett talande och tragiskt uttryck för det amerikanska inflytandet i Pakistan.

Sedan 2001, har regeringen i Islamabad förberett ett inbördeskrig mot de självstyrande områdena i nordvästra delen av landet och mot den befolkning som sympatiserar och hjälper antiockupationsstyrkorna på andra sidan gränsen i Afghanistan.

Den amerikanska militären har spelat en avgörande roll i förberedandet av militäroffensiven.

Obemannade amerikanska spaningsflygplan har sökt av Waziristan under det senaste året i syfte att förbereda militäroffensiven. Enligt New York Times har den amerikanska militären utrustat pakistanska F-16-plan med ny målsökningsutrustning.

Att det i sitt innehåll är en amerikansk offensiv utförd av, om än motvilliga, pakistanska styrkor understryks dessutom av att chefen för det amerikanska centralkommandot, generalen David Petraeus, åkte till Islamabad för att pressa de pakistanska generalerna till än större insatser.

Men enligt analytiker är offensiven ändå inte fullskalig mot talibangrupperna. På flera håll har redan köpslagning och avtal ingåtts mellan talibanledare, som stödjer sina bröder i på andra sidan gränsen i Afghanistan, och den pakistanska regeringen om neutralitet i konflikten.

De kan fortsätta att stödja kampen på andra sidan gränsen mot att de inte blandar sig i militäroffensiven mot Meshud-krigarna och deras allierade, som är militäroffensivens taktiska huvudmål. Dessa har i sin tur till delar redan lämnat området för att kunna slå mot den pakistanska maktstrukturens inne i storstäderna.

Destabiliserar
Den pågående militäroffensiven i Waziristan och de större amerikanska krigsplanerna kommer att ytterligare destabilisera Pakistan.
Även om armén kommer att inta landområden så kommer talibaninspirerade styrkor att fortsätta sin gerillakamp i bergen och inne i pakistanska städer de kommande åren.

ERIK ANDERSON
Proletären nr 43, 2009