Hoppa till huvudinnehåll
Av

Oprœr i Danmark utmanar terrorlag

Gränslinjen mellan att ha politiska uppfattningar och begå kriminella handlingar håller på att suddas ut. Denna utveckling har fått det danska nätverket Oprør att utmana EU:s och Danmarks terroristlagar.




I vad som beskrivits som en frontalkollision med
terroristlagstiftningen satte föreningen för en tid sedan in 50.000
kronor till vardera Folkfronten för Palestinas Befrielse, PFLP, och
Colombias Väpnade Revolutionära Styrkor, FARC.



– Medierna blev fullständigt galna. Colombianska ministrar reste till
Danmark för att kräva att danskarna utlämnas för att ställas inför
rätta i det sydamerikanska landet. Men insättningen gav oss också
mycket mikrofontid, säger Christine Lundgaard från Oprør när Proletären
träffar henne på ett seminarium arrangerat av Teater Tribunalen om de
nya terroristlagarna och dess konsekvenser.



Men inte bara media utan också den danska staten, som precis som
Sverige implementerat EU:s terroristlagar, slog till. Upprorets
talesman författaren Patrick McManus har denna hösten anhållits och om
han åtalas kan han enligt den nya danska terroristlagstiftningen dömas
till tio års fängelse.



Kriminaliserad solidaritet

I augusti i år ingrep också den danska polisen mot nätverkets webbplats
efter det att man publicerat en appell som uppmanade andra länder att
delta i en samlad aktion riktad mot EU:s terroristlagstiftning.



Bakgrunden är av att lagstiftningen bland annat kriminaliserar rätten
att förmedla moraliskt och materiellt stöd till motstånds- och
befrielserörelser i världen.



– Den danska terroristlagstiftningen kriminaliserar solidaritet med
legitima befrielserörelser säger Christine Lundgaard och menar att de
nya lagarna på ett dramatiskt sätt utvidgar makthavarnas manöverutrymme:



– Man pratar inte länge om enbart terrorism utan om terrornärverk och
infrastruktur. I Colombia är detta till exempel gerillans sociala bas,
det vill säga bönder och byar som delar gerillans mål.



Föreningen Oprør samlar idag över 600 medlemmar, många med anknytning
till motståndsrörelsen mot nazityska ockupationen under andra
världskriget. En rörelse som av samlingsregeringen i Danmark sågs som
just terrorister.



Strid för demokrati

Att terroristlagstiftningen låser fast samhällen i en fix och färdig
form är också enligt Lundgaard en av de allvarligaste konsekvenserna
som man vill protestera mot:



– Lagstiftningen fryser fast en ögonblicksbild av verkligheten. Vill
man förändra grundläggande förhållanden kommer det att betraktas som
terrorism. Eftersom EU:s definitioner av terrorism inkluderar
verksamhet som syftar till att omstörta samhällsstrukturen. Därför hade
ANC:s verksamhet förklarats för olaglig. Liksom motståndet mot den
tyska ockupationen under andra världskriget.



Danmarks roll i ”kriget mot terrorismen” beskriver Lundgard som
franchising. Det nya till skillnad mot traditionell maktutövning är att
andra stater erbjuds att delta i kriget på fronter där inte Bush själv
har resurser eller möjligheter att verka. Men det erbjuder också
staterna en möjlighet att kränka de mänskliga rättigheterna i det egna
landet.



– De använder det som förevändning för att stämpla politiska aktivister och oppositionella som terrorister.

Striden som Oprør för är en principiell strid för yttrandefrihet och
demokrati. Föreningen baserar sig framför allt på budskapet om att
legitimt motstånd aldrig kan kriminaliseras. Inte heller det moraliska
och finansiella stödet till detta motstånd. Och arbetet har gett
resultat:



– Nu säger man i dansk media inte längre ”terrorister” utan ”grupper
som av vissa kallas terrorister”, eller i vissa fall: ”gruppen som
kallar sig frihetskämpar”.



MARTIN SCHIBBYE

Proletären 47, 2005