Hoppa till huvudinnehåll
Av

Stärk solidariteten med Palestina

58 år efter att 800.000 palestinierna drevs ut från den nybildade staten Israel går palestinierna mot en ny katastrof. USA, EU och Israel försöker svälta ut och knäcka ett helt folk.




Den 15 maj uppmärksammades minnet av al-Nakba 1948, katastrofen, då
majoriteten av palestinierna i det som nu är Israel fördrevs från sina
hem. I 58 års tid har Israel vägrat följa FN:s resolution 194 som slår
fast de fördrivnas rätt att återvända. Israels förbrytelser mot
palestinierna fram tills idag är oräkneliga. Och nu håller de att
drabbas av en ny katastrof.



Efter Hamas seger i parlamentsvalet i januari år är palestinierna utsatta för en brutal kollektiv bestraffning.



”Ett oskyldig palestinskt folk behandlas som djur, under antagandet att
de skulle ha begått något brott”, skriver USA:s tidigare president
Jimmy Carter i International Herald Tribune.

”På grund av att de röstade på kandidater som är medlemmar i Hamas har
USA:s regering blivit den drivande kraften bakom ett uppenbarligen
effektivt sätt att frånta allmänheten inkomst, kontakt med världen
utanför och livets nödvändigheter.”



Har strypt allt bistånd

USA har liksom EU har strypt allt bistånd samtidigt som Israel i strid
mot ingångna avtal stjäl den palestinska myndighetens tull- och
skatteinkomster. Bushadministrationen har dessutom hotat att
terroriststämpla alla banker som för över bistånd från arabländer till
den palestinska myndigheten, vilket gjort att stora belopp frusit inne.
Den luspanka palestinska myndigheten har inte ens möjlighet att betala
ut löner till sina anställda.

 

Allt fler börjar likna palestiniernas situation med vad som hände i
Irak under de tretton åren av FN-sanktioner. Ett utdraget folkmord, det
var så två av de FN-chefer som då verkade i Irak benämnde den
kollektiva bestraffningen av det irakiska folket.



Efter åtskilliga varningar har den så kallade kvartetten (USA, EU, FN
och Ryssland) beslutat sig för att lindra den värsta nöden. Men den
palestinska myndigheten och de existerande kanalerna ska inte
användas.  EU:s utrikesministrar bekräftade i måndags att de
vägrar acceptera den demokratiskt valda palestinska regeringen. Att få
igång nödhjälpen kommer att ta tid, tidigast någon gång i juni kommer
det att bli klart. Och hjälpen sägs bara vara temporär.



Proletären har tidigare konstaterat att västvärldens krav på Hamas att
ta avstånd från våld, erkänna Israel och följa ingångna avtal är både
absurda och oacceptabla. Det är ju Israel som är ockupationsmakten och
krigsförbrytaren, det är Israel som vägrar följa FN-resolutioner och
utslag från Internationella domstolen i Haag.



1967 års gränser

Den palestinska premiärministern Ismail Haniya har sagt att Hamas är
berett att erkänna Israel, om ockupationsmakten följer FN-resolution
242. Den säger att Israel ska dra sig tillbaka till 1967 års gränser,
det vill säga helt och hållet lämna Gaza och Västbanken.

Ockupationsmakten agerande är det motsatta. I fyra års tid har bygget
av Apartheidmuren på Västbanken pågått, delar av sträckningen går långt
in på palestinskt territorium. Syftet är att för gott införliva de
stora bosättningarna, som byggts på stulen palestinsk mark, i Israel.



På söndag är den israeliske nytillträdde premiärministern Ehud Olmert
på officiellt besök i Vita huset. Då ska Ariel Sharons efterträdare och
George W Bush planera Israels framtid, och därmed framtiden för
miljontals palestinier. Ett fredsavtal, som tar hänsyn till det
palestinska folkets rättigheter, som innebär skapandet av en
livskraftig palestinsk stat, är inte vad dessa herrar har i åtanke.
Tvärtom är taktiken att försöka svälta ut palestinierna och knäcka det
folkliga motståndet mot ockupationen, för att skapa ett större och
starkare Israel.



Visst talar både Ehud Olmerts Kadimaparti och Arbetarpartiet, som också
ingår i regeringen, om att överge vissa mindre och isolerade
bosättningar på Västbanken. Men ambitionen är att behålla merparten av
dem genom att helt enkelt utvidga Israels territorium. Vad som lämnas
kvar till den bankrutta myndigheten är ett sönderstyckat Palestina
under fortsatt israelisk överhöghet.



Allvaret kräver att vi här i Sverige stärker solidariteten med det palestinska folket.



Vi upprepar därför de krav som framfördes på ledarplats i Proletären förra veckan:



• Vi kräver att Sverige regering respekterar det palestinska folkets
demokratiska val genom att upprätta förbindelser med den nya
palestinska regeringen. Regeringen får tycka vad den vill om Hamas. Men
att inte erkänna det palestinska folkets val är
otillständigt.   



• Vi kräver att Sverige omedelbart återupptar biståndet till den
palestinska myndigheten. Att göra sig till slav under EU:s utpressning
mot ett helt folk är lika otillständigt.



• Vi uppmanar samtidigt alla demokratiska och progressiva krafter att
med oss trappa upp den pågående bojkottkampanjen mot Israel. Köp inga
israeliska varor! Verka för att Israel utesluts från allt kulturellt
och idrottsligt utbyte.



PATRIK PAULOV

Proletären 20, 2006