Storstrejk i Grekland – protester i Lettland och Ukraina
Strejk i Grekland mot frysta löner
Kapitalisterna, inte arbetarna, ska betala för krisen. Det var det
centrala budskapet när miljoner greker gick ut i strejk mot bland annat
frysta löner i offentlig sektor.
Det var de två största fackföreningarna som utlyst en 24-timmarsstrejk torsdag förra veckan. Tillsammans representerar GSEE och ADEDY 2,5 miljoner privat- och offentliganställda. Uppslutningen var enligt arrangörerna total. Allmänna kommunikationer stod stilla. 160 flyg ställdes in. Skolor och banker var stängda. Landets statliga sjukhus höll minimal bemanning.
Vad som utlöste strejken var dels högerregeringens beslut att frysa lönerna för offentliganställda som tjänar mer än 1700 euro i månader, dels en våg av avskedanden inom den privata sektorn. Prognoser talar om att så många som 150000 människor kommer att ha fått sparken innan årets slut.
”Låt de skyldiga betala”
”Regeringen gör ingenting för att slå vakt om våra jobb och arbetarnas rättigheter. Istället gör de motsatsen och fryser våra inkomster”, förklarade Stathis Anestis, talesman för GSSE.
”Arbetarna vill ha en annan politik. De som skapat krisen ska betala för den, inte arbetarna.”
Det sistnämnda var också ett centralt budskap i de demonstrationer som genomfördes under strejkdagen. I Athen deltog cirka 20.000 personer. ”Inget kompromissande! Kapitalismen måste betala för krisen”, ropade demonstranterna.
Den konservative premiärministern Costas Karamanlis möter ett växande folkligt missnöje och brottas samtidigt med ett snabbt växande budgetunderskott.
Redan innan den internationella ekonomiska krisen drabbade Grekland genomfördes massiva strejker och protester mot kraftiga pensionsförsämringar, privatiseringar och låga löner. Närmare 20 procent tjänar mindre 5.000 euro om året.
PATRIK PAULOV
Proletären nr 15, 2009
10.000 lärare i Lettland demonstrerade mot lönesänkningar
”Ni har en kris, vi lever i fattigdom”, löd budskapet på en banderoll riktad till Lettlands nya regering. Över 10.000 lettiska lärare deltog torsdag förra veckan i demonstrationen i Riga. Lärarna protesterade mot regeringen Valdis Dombrowskis planerade lönesänkningar.
I december förra året slöt Internationella valutafonden (IMF) ett avtal med Lettlands regering om ett räddningspaket på 7,5 miljarder euro, för att bland annat rädda bankarna och dess utländska långivare. Lettland förband sig att krympa budgetunderskottet till max fem procent av BNP. Det ska ske genom kraftiga nedskärningar i den offentliga sektorn, däribland lönesänkningar.
Massiva protester mot krispolitiken genomfördes första gången den 13 januari. Drygt en månad senare avgick Ivars Godmanis center-högerregering efter att koalitionen splittrats.
En ny högerregering bildades under ledning av premiärminister Valdis Dombrowskis. Han kritiserade den föregående regeringen för att den inte fullföljt IMF:s nedskärningskrav.
20.000 ukrainare i protest mot krispolitiken
”Ukrainas regering är en skam för Ukraina!” ”Ut med Julia!” Så ljöd slagorden när 20000 samlades i Ukrainas huvudstad Kiev fredag förra veckan i protest mot Julia Tymosjenkos regering och dess krispolitik.
Oppositionsledaren Viktor Janukovitj, ordförande för Regionernas parti, sa i ett tal till demonstranterna att det enda sättet att göra situationen bättre var att få bort de som sitter vid makten.
Den styrande västvänliga koalitionen mellan president Viktor Jusjtjenko och premiärminister Tymosjenko har präglats av motsättningar samtidigt som den ekonomiska krisen slagit hårt mot landet. Det dramatiska prisfallet på stål, landets största exportvara, förvärrar den snabbt stigande arbetslösheten.
Dagen före protester blockerade oppositionen ett försök att anpassa den ekonomiska politiken utefter krav från Internationella valutafonden. Ukraina har erbjudits krislån av IMF, som i utbyte kräver förändringar i nyliberal riktning.
President Jusjtjenkos folkliga stöd är nere i tre procent. Parlamentet beslutade förra veckan att tidigarelägga presidentvalet till 25 oktober.