Tiotals döda i polisvåld i Västbengalen

Efter stora proteser från tusentals bönder i
Nandigram i den indiska Västbengalen tvingas delstatsregeringen backa
från sina planer att etablera en ekonomisk frizon i ett bördigt
jordbruksområde.



I samband med planerna har protesterande bönder dödats av utsänd polis.
Den reformistiska regeringen i Västbengalen ledd av CPI(m), Indiens
kommunistiska parti (marxisterna), hävdar å sin sida att tusentals
medlemmar av CPI(m) drivits bort från området och att några medlemmar
lynchats och bränts till döds.



Polisens skott mot demonstrerande bönder har ökat spänningarna inom den
indiska delstatsregeringen. Intellektuella har protesterat mot
beskjutningen och i uttalanden säger de att de är vana att högerstyrda
delstatsregeringar i Indien attackerar bönder, men inte att en
vänsterregering gör det.



Jordbruksland

Oroligheterna i Nandigram har pågått sedan 7 januari i år, då det
läckte ut uppgifter om att ett stort bördigt jordbruksområde skulle tas
i anspråk för byggandet av ett varv och en petrokemisk industri. 
Även om kompensation skulle ges till bönderna så är tillgången till
jord en livförsäkring i Indien, som fortfarande till största delen är
ett jordbruksland.



Oroligheterna i Nandigram tvingade den centrala regeringen i New Dehli
att också skrinlägga planerna på ett stort antal frizoner i andra delar
av Indien, eftersom även dessa skulle ta bördig jordbruksmark i
anspråk.



Den brittiska nyhetsbyrån BBC skriver att den västbengaliska regeringen
hamnat i total motsättning till sin egen väljarbas av fattigbönder i
det berörda området:

”Det är första gången den kommunistiska delstatsregeringen har beordrat
en sådan stark polisinsats mot fattiga bönder – själva basen i dess
politiska stöd i delstaten, alltså samma människor som dragit nytta av
regeringens jordreformer och maktdecentralisering.”



”På ett sätt kan händelserna i Nandigram utgöra ett dödligt knivhugg i
ryggen för marxisterna”, säger analytikern Ranabir Sammadar till BBC.



Toppstyrning

Han menar att ”den ansvarige ministern Buddahadev Bhattacharyas
toppstyrning är grunden till den nuvarande krisen efter dödsfallen i
Nandigram. Normalt sett utnyttjar marxisterna sitt partimaskineri och
utbildade kadrer till att förklara sitt regeringsprogram…

men i detta fall var beslutsgången helt toppstyrd. Tjänstemän drog upp
planer och byborna fick bara en vacker dag veta att deras marker kommer
att tas ifrån dem”.



Delstatsregeringen hade planerat att använda gamla brittiska
exproprieringslagar för ändamålet. Det är lagar som den
marxist-leninistiska vänstern i Indien, som står i oppositionen till
Västbengalens delstatsregering, kräver skall avskaffas.



De styrande i Indien säger sig vilja upprepa Kinas inrättande av
ekonomiska frizoner. Indien planerar hela 300 ekonomiska frizoner varav
60-70 är på förberedelsenivån. Allt överlåtet till den privata sektorn
att styra. Kina har å sin sida har begränsat sig till sex stora
frizoner, som en del i en medveten statlig politik. Därför kan man inte
jämföra Kina med Indien, menar den indiska vänstertidskriften
”Liberation”.



Kina hade först byggt upp en stor statlig industribas som gjorde landet
mindre beroende av omvärlden, vilket i förlängningen gjorde att Kina
hade och har en bättre förhandlingssituation gentemot investerare än
vad dagens Indien har, hävdar Liberation. I Indien skall staten endast
vara en hjälpgumma år de kapitalister som vill sätta upp ekonomiska
frizoner. Därmed saknas den sammanhållna planering som fanns och finns
för Kinas del. Av den orsaken kan man inte mekaniskt likställa Kinas
och Indiens ekonomiska frizoner hävdar indiska Liberation.



Maoister gynnas?

Västerländska media har inte skrivit så mycket i saken men det märks en
oro i tidningar som exempelvis Washington Post för att
händelseutvecklingen i Västbengalen skall gynna Indiens växande
maoiströrelse, som står i motsättning till både den indiska
centralmakten och det reformistiskt orienterade CPI(m).



ERIK ANDERSON

Proletären 12, 2007