Hoppa till huvudinnehåll
Av

Tiotusentals rumäner i protest mot sparpaket

För att uppfylla kraven från IMF har Rumäniens regering beslutat om kraftiga inkomstsänkningar för offentliganställda och pensionärer. Men sparpaketet möts av massprotester.




Demonstrationen i huvudstaden Bukarest onsdag 19 maj beskrivs som en av de största sedan Nicolae Ceausescu störtades i december 1989. Bakom protesten stod fackföreningar för offentliganställda. Enligt polisen deltog 30.000 personer. Arrangörerna menar att antalet var 50000.

”Vi påminner regeringensföreträdarna om att när medborgarna dör av hunger har de rätt att äta sina ledare. Om dessa inte klarar av att leda, då ska de bort. Ner med regeringen!” Det sa fackförbundsordföranden Bogdan Hossu på demonstrationen, enligt nyhetsbyrån IPS.

Vad som väckt protestviljan i EU-landet Rumänien är de minst sagt dramatiska ned-skärningar som president Traian Basescu och premiärminister Emil Blocs liberala regering beslutat om. Det som drabbar flest och slår hårdast är en tjugofemprocentig lönesänkning för offentliganställda, en femtonprocent sänkning av pensionerna samt en femtonprocentig sänkning av arbetslöshetsersättningen.

Merparten rumäner lever redan innan sänkningarna på låga inkomster i jämförelse med övriga EU. Av landets 5,5 miljoner pensionärer har fyra miljoner en pension som är lägre än 300 euro i månaden.

Sparpaketet omfattar fler områden. Det innebär sänkt ersättning för föräldrar som är hemma med små barn, dyrare kollektivtrafik för studenter och pensioner, höjda elpriser för hushåll samt införande av en ”självrisk” i vården.

Sedan tidigare har både vård- och utbildningssystem drabbats hårt av krympta anslag. Till exempel kommer 15.000 lärarjobb att försvinna bara i år.

Bakgrunden till det rumänska stålbadet är densamma som i många andra EU-länder. Den globala ekonomiska krisen tvingade landet att i början av förra året söka nödlån. Tretton miljarder av de totalt tjugo som lånet omfattar kommer från
Internationella valutafonden (IMF), som under de tjugo åren efter öststatssocialismens fall spelat en aktiv roll för att ”marknadsanpassa” Rumänien .

Med fortsatt växande budgetunderskott och statsskuld kräver både IMF och EU nya besparingar. Efter att en delegation från IMF besökt Rumänien i början av maj antogs sparpaketet.

Massprotesten förra veckan är långt ifrån den enda missnöjesyttringen. Under de senaste veckorna har det nästan dagligen genomförts någon form av protest. Alltifrån lärare och mödrar med spädbarn till pensionärer är ute på gatorna. Inte minst de sistnämnda har skrämt regeringen då de under sina demonstrationer brutit igenom polis-avspärrningarna.

Många rumäner demonstrerar i ren desperation. Protesterande som IPS intervjuat berättar om hur de efter genomförd pensionssänkning till exempel inte längre kommer ha råd att köpa mediciner. 

President Basescu har dock deklarerat att han inte kommer att tillåta ”grekiska förhållanden”. Flera fackförbund hotar med att ta ut offentliganställda i generalstrejk 31 maj, om inte regeringen lyssnar.

Patrik Paulov
Proletären nr 21, 2010



Fakta: Rumänien

Blodig omvälvning 1989
• Rumänien blev efter andra världskriget en del av det socialistiska blocket. Men landet utvecklade samtidigt nära förbindelser med västeuropa. Redan under 1980-talet lånade bland andra Världsbanken och IMF ut pengar till ett Rumänien med allt sämre ekonomi. Folket drabbades av sjunkande levnadsstandard.
• Att stora resurser samtidigt pumpades ut för att bygga det enorma presidentpalatset i centrala Bukarest gjorde inte saken bättre och bidrog till ett växande folkligt missnöje.
• Omvälvningen i Rumänien 1989 blev betydligt våldsammare än i övriga Östeuropa. Efter stora protester insåg president Nicolae Ceausescu att slaget var förlorat. Men under flykten greps han och hans fru Elena. De ställdas snabbt inför rätta och avrättades inför tv-kamerorna.

Missnöjet växer på nytt
• Därefter har landet västanpassats, underkastat sig USA-imperialismen och blivit medlem i både Nato (2004) och EU (2007). Men kapitalismen och den borgerliga demokratin har inte fört med sig det välstånd som utlovades.
• Både socialdemokratiska och öppet borgerliga regeringar har drivit en nyliberal politik som inneburit offentliga nedskärningar samt omfattande privatiseringar och fabriksnedläggelser. u Hösten 2009 genomfördes både strejker och massdemonstrationer mot den förda politiken.
• Förtroendet för det politiska systemet än sjunkande. I parlamentsvalet i november 2008 röstade endast 39,2 procent. I opinionsundersökning gjord 2009 uppger 60 procent av rumänerna att dagens politiker är mer korrupta än Ceausescus styre. 56 procent menar att det forna systemet visade mer respekt för vanliga människor än det nuvarande.