Hoppa till huvudinnehåll
Av

USA trappar upp hoten mot Iran

USA trappar upp hoten mot Iran genom militär uppladdning, ekonomiska påtryckningar samt anklagelser om stöd till motståndskampen i Irak. Kampanjen påminner om den som Bushadministrationen genomförde inför anfallet på Irak för fyra år sedan.




I söndags gick miljoner iranier ut på gatorna för att fira 28-årsminnet
av den antiimperialistiska revolutionen 1979. En revolution som delar
av västvärlden aldrig har förlåtit landet för. Men de stora
demonstrationerna ses även som en förtroendeförklaring för landets
nukleära satsningar.



I huvudstaden Teheran deltog hundratusentals människor med paroller som ”Kärnenergi är vår rätt” och ”Död åt Amerika”.

Från högtalaranläggningar proklamerades att de stora demonstrationerna
var den iranska nationens svar på den illegala och ogiltiga
resolutionen från FN:s säkerhetsråd.



Förra veckan deklarerade en talesman för den iranska regeringen att
landet kommer att installera ytterligare en anläggning med 3.000
centrifuger för urananrikning.



USA hävdar att dessa skall användas för kärnvapentillverkning, något
som internationella atomenergiorganet motsäger då de inte hittat några
bevis på att Iran håller på att skaffa sig kärnvapen.



Demonstrationerna i söndags markerade dagen då de väpnade styrkorna
drog undan sitt stöd till den iranska monarkin, efter att den försökt
att med våld slå ned upproret. Armén förklarade sin lojalitet till
Ayatolla Khomeini, hans anhängare tog makten i huvudstaden och två
månader senare förklarades Iran vara en islamsk republik. 



”Bevis” mot Iran

De stora demonstrationerna äger rum inför det tilltagande krigshotet
från USA mot Iran. Två hangarfartygsgrupper finns redan i området och
en tredje är på väg. 



Först anklagade USA rester av det tidigare styret i Irak för alla
väpnade aktioner mot ockupationstrupperna i Irak. Därefter kom
anklagelser mot Syrien. Senare hävdade USA att det var små grupper av
al-Qaida män som ställde till problem för ockupanterna. Inför
krisuppladdningen mot Iran är det nu detta land som beskylls för att
stå bakom väpnade aktioner mot den amerikanska ockupations-makten i
Irak.



Det är ett lögnaktigt påstående som endast en imperiemakt som USA kan
kasta ur sig. I själva verket har de proiranska krafterna i det
ockuperade Irak spelat under täcket med USA i strid mot det irakiska
motståndet. Det väpnade motståndet mot ockupanterna kommer från de
provinser där det proiranska inflytandet är som minst.



Fyrtio procent av de amerikanska förlusterna i Irak har skett i
Anbarprovinsen, väster om Bagdad fram till syriska gränsen.
Anbarprovinsen är en sunnimuslimsk provins. Att Iran skulle stödja
sunnimuslimska grupper, som till en del består av folk från den
tidigare irakiska militären, vilken stödde Saddam Hussein, är
fullständigt osannolikt.  Men för att kunna motivera ett anfall
mot Iran tillgrips alla möjliga osakliga påståenden från
amerikanskt-brittiskt håll.



I det upptrappade propagandakriget mot Iran upprepade USA påståendet
vid en presskonferens i söndags i Bagdad. Trots att USA redan för ett
år sedan anklagade Iran för att ligga bakom vägbomber mot amerikanska
trupper är det först nu som USA släppt fram ”bevis”, helt i
koordination med den militära styrkeuppbyggnaden i närheten av
Iran.  Presskonferensen där ”bevisen” skulle presenteras har under
de senaste veckorna skjutits upp två gånger på grund av att
propagandamakarna tvingats inse att ”bevisningen” inte skulle hålla.
Presskonferensen var ursprunligen tänkt att hållas av den amerikanske
ambassadören, i stället framlades ”bevisningen” av tre anonyma
amerikanska militärer.



Ekonomisk krigföring

Det är uppenbart att delar av det amerikanska etablissemanget känner
viss olust över Bushadministrationens krigsförberedelser. Detta kom
till uttryck i New York Times, som kommenterade att presskonferensen
som ”genererade skepticism från de som redan var skeptiska och att
Bushadministrationen försöker hitta en syndabock för sina problem i
Irak, och även att försöka lägga grunden för krig mot Iran.” 



Med andra ord så sägs det öppet att den tilltagande
propagandaoffensiven är till för att förbereda den allmänna opinionen
för ett krig mot Iran.



Lögnoffensiven har sina klara paralleller med de lögner om irakiska massförstörelsevapen som byggdes upp inför Irakinvasionen.



Samtidigt som den militära uppladdningen pågår så arbetar USA mycket
aktivt med en ekonomisk krigföring mot Iran. Tusentals tjänstemän från
USA:s finansdepartement åker jorden runt för att tvinga regeringar,
banker, oljebolag och andra affärsin-tressen i Europa och Japan att
avbryta sina investeringar i lån till och andra finansiella
transaktioner med Iran. I slutet av förra månaden gjorde USA en
kraftansträngning för att hindra att Iran skulle få lån till att
modernisera och utveckla sina gas- och oljeanläggningar.



Europa inte överens

Dessa öppna amerikanska hotelser och diktat irriterar europeiska
regeringar och affärsintressen. Till nyhetsbyrån AP sade en konsult i
oljebranschen: ”Alla oljebolagen kommer att bekräfta för dig att de har
regelbundna besök från de amerikanska ambassaderna i sina länder…Ingen
i Europa vill ge upp möjligheten till att göra affärer med Iran bara
för att behaga amerikanarna.”



Trots hotelser så kunde ändå ett möte i Wien arrangeras av det
nationella iranska oljebolaget, som erbjöd delar av oljefält till
utländska investerare.  Mer än 200 representanter från 50
oljebolag kom. En vecka tidigare hade den engelsk-holländska oljejätten
Shell ignorerat amerikanska påtryckningar och rott ett avtal i hamn med
sina iranska motparter gällande en stor fossilgasfyndighet.



USA:s beslutsamhet att försöka strypa alla ekonomiska relationer med
Iran är inte riktade bara mot Iran utan i lika hög grad mot andra
länders ekonomiska intressen i området, i synnerhet de europeiska.
Under det senaste årtiondet har EU blivit Irans största handelspartner.
EU-länderna säljer olika industrivaror till Iran i utbyte mot
energileveranser. USA å andra sidan, har knappt någon handel med Iran,
och har haft en omfattande handelsblockad mot landet sedan störtandet
av den amerikanska marionetten, Shahen av Iran.



Om USA lyckas med att kontrollera Iran skulle de andra oljebolagen
tvingas bort till förmån för de amerikanska. Detta vet de europeiska
intressenterna, samtidigt som man i stort är underordnade USA:s
politik. Ett läge som gör den europeiska borgarklassen tvehågsen. 




Vill få kontroll över Irak

Ett amerikanskt betvingande och försvagande av Iran skulle dessutom få
till följd att de opportunistiska partierna inne i Irak, som lutar sig
både mot ockupationsmakten och Iran, att i än höge grad skulle tvingas
luta sig mot USA.



USA anklagar inte endast Iran för att ha stött sunnimuslimskt motstånd
utan också för att ha sänt vapen till tre irakiska partier och
rörelser. Alla dessa sitter med i den proamerikanska regeringen i
Bagdad. och två av dessa partier har utgjort amerikanarnas stöd mot den
irakiska motståndsrörelsen.



Eller som en amerikansk underrättelseofficer på fältet uttryckte det:
”Vi anklagar Iran för att stödja samma killar som vi själva stöder, det
är helsjukt.”



ERIK ANDERSON

Proletären 7, 2007