Varför har dollarn blivit dyrare?

Enligt alla ”normala” bedömningsgrunder borde dollarn sjunka som en sten. Utrikeshandeln visar sedan decennier tillbaka stora underskott. Skulden gentemot utlandet är över 8000 miljarder dollar. För att kunna upprätthålla sin import – och levnads-standard – måste USA låna 55 miljarder dollar varje månad. Statsskulden uppgår till motsvarande omkring 80 procent av bruttonationalprodukten (Sverige ca 40 procent). Den totala skuldsättningen inom USA är omkring 53000 miljarder dollar. Inget land är så skuldsatt som USA.

Produktionen sjunker och arbetslösheten stiger.  Det som ”normalt” får ett lands valuta att stiga i värde kan vara att många i utlandet vill köpa landets varor. Då behöver man det landets pengar. Så var fallet tidigare när vi hade fasta valutakurser, som bestämdes av centralbanken i varje land (i Sverige Riksbanken).

Men när de fria kapitalrörelserna infördes (i Sverige 1989) så gick det inte längre att hålla en fast valutakurs, vilket Sverige fick uppleva 1992. De fasta växelkurserna avlöstes av de rörliga, där tillgång och efterfrågan på en valuta bestämmer dess pris, dess växelkurs.

Spekulation
Med tanke på tillståndet i USA kan man tycka att efterfrågan på dollar skulle vara ganska liten, särskilt som världen utanför USA svämmar över av dollar. Bara Kina förfogar över bortåt 1700 miljarder dollar, Japan ca 900 miljarder, Saudiarabien fler hundra miljarder osv. Även Sverige har ett lager med dollar.
Mot bakgrund av USA:s läge sjönk också dollarn tidigare. Från en nivå motsvarande över 11 svenska kronor för några år sedan sjönk dollarn och låg i slutet av augusti på ca kr 6,50. Den 2 december fick man emellertid betala kr 8,31 för en dollar. Varför, när USA:s ekonomi bara blir sämre och sämre?

Svaret är alltså spekulation. Ingen annan finansiell verksamhet är så stor som valutahandeln. Världens samlade export uppgick enligt WTO (World Trade Organization) 2007 till 13619 miljarder dollar. Det motsvarar ett genomsnitt på 37 miljarder dollar per dag. Under samma år omsattes på valutamarknaderna i världen ungefär 3200 miljarder dollar per dag, dvs nästan 100 gånger så mycket. Skillnaden mellan valutahandeln och handeln med varor och tjänster var alltså över 3000 miljarder dollar – varje dag! Och det beloppet är den spekulation som företag, banker och enskilda med mycket lediga pengar ägnar sig år för att tjäna pengar på pengar.

Tidigare i år, när dollarkursen föll, var det framför allt råvaror som det spekulerades i, inte minst livsmedel men också olja, guld och andra mineraler. När det stod klart att det inte fanns en köpstark efterfrågan för att motsvara de stigande priser som spekulanterna drev fram, var de tvungna att söka nya jaktmarker.
Valet föll på de stora valutorna, USA-dollarn och euron. Under september-oktober omsattes tex 8 procent mer kronor till dollar än under juli-augusti. Ökningen av antalet kronor som omsattes till euro under samma period var 39 procent (Dagens Industris nät-upplaga 29.11 2008). Bland valutaspekulanter brukar det kallas ”flykt till säkerhet”.

Ökar efterfrågan
Varför betraktas då dollarn som säkrare än tex den svenska kronan?

66 procent av världens kända valutareserver utgörs av dollar (se Kina, Japan etc ovan). Det finns alltså många som är angelägna om att dollarns värde inte sjunker. En nedgång med 10 procent för dollarns värde skulle betyda att Kina förlorar bortåt 170 miljarder dollar i internationell köpkraft.

Valutaspekulanterna hoppas helt enkelt att Kina och andra länder med stora dollarinnehav kommer att göra vad de kan för att dollarn inte tappar i värde. Genom att i stor omfattning placera sina spekulationspengar i dollar har de ökat efterfrågan på den valutan och därmed fått dess växelkurs att stiga.

Samma sak med euron, världens näst största valuta, som också blivit föremål för ”flykt till säkerhet”.  Spekulanterna jagar i flock och lämnar små valutor som den svenska kronan, som därför fallit i värde gentemot mot såväl dollarn som euron. Dock har den svenska kronan inte fallit lika mycket som den likaledes lilla valutan norska kronan. Att den danska kronan stiger i värde mot den svenska beror på att den är knuten till eurons växelkurs.

Skall vi beklaga att kronan sjunkit relativt dollarn och euron? Kanske om det viktigaste är att ha bra köpkraft när man åker på semester till dollar- eller euroländer.  Men för svensk export är en billigare krona en konkurrensfördel och något som kanske kan bromsa arbetslösheten något.  Eftersom importen blir dyrare får utländska företag också svårare att konkurrera på den svenska marknaden, vilket också i någon mån kanske kan gynna sysselsättningen i Sverige.

Avslutningsvis är det mycket osäkert att dollaruppgången håller i sig. USA:s problem är så gigantiska att det snarast är att vänta att dollarns saga som världens reservvaluta går mot sitt slut. För hur länge kommer omvärlden att vilja låna USA de över 50 miljarder dollar i månaden som krävs?

BERTIL KILNER
Proletären 49, 2008