Haiti reser sig mot USA-stödd president – då tiger omvärlden

En korrupt president vald under tveksamma former. En hungrande befolkning och skenande inflation. Tiotusentals fattiga i massdemonstrationer på gatorna. Ett tiotal demonstranter döda i våldsamma sammandrabbningar med polisen – bara de senaste veckorna.

Venezuela? Nej, Haiti.

Sedan två veckor tillbaka har tiotusentals haitier tagit till gatorna för att visa sin ilska mot den korrupte presidenten Jovenel Moïse, som de menar förskingrat pengar från oljesamarbetet med Venezuela, Petrocaribe, som skulle kommit landets fattiga till del. Regeringen svarade först med att helt ignorera protesterna, för att sedan fördöma demonstranterna som vandaler.

Demonstranternas ilska riktas mot landets överklass och korrupta politiker. Redan under protesternas första dagar attackerades lyxbilar och andra symboler för de rika.

– Vi har en liten rik minoritet som styr det här landet, medan massorna hungrar. Det är en av huvudorsakerna till varför vi rest oss, säger demonstranten Valckensy Dessin som intervjuas av Miami Herald.

I protesterna har människor också bränt USA-flaggor samtidigt som de visat solidaritet med Venezuela. Andra har vädjat till Ryssland och Vladimir Putin för hjälp mot den USA-stödda regimen.

– Det här symboliserar vårt slutgiltiga uppbrott från USA. Vi har lidit tillräckligt under deras ockupation! Det kan inte fortsätta, säger en demonstrant som kallar sig Bronson till den franskspråkiga utgåvan av AFP, publicerat i tidningen La Croix.

AFP

Demonstranter bränner USA:s flagga.

Hyckleriet i det liberala etablissemanget är monumentalt. Haiti är det fattigaste landet i hela Amerika. 46 procent av landets invånare är undernärda. (I Venezuela är motsvarande siffra 12 procent.)

Medan omvärlden, med USA i spetsen, gör allt för att svartmåla Venezuelas regering är det desto tystare om Haiti. Inga krav på presidentens avgång, inga skräckreportage om hungersnöd, inga resolutioner i EU-parlamentet.

Ändå är protesterna i Haiti i allra högsta grad kopplade till Venezuela – rent av en direkt konsekvens av USA:s Venezuelapolitik.

Haiti var ett av de länder som deltog i oljesamarbetet Petrocaribe, som lät fattiga länder i Karibien och Centralamerika köpa olja av Venezuela med fördelaktiga betalningsvillkor och som skulle gå till stöd till sociala projekt och fattigdomsbekämpning.

Daniel Tercier/Haïti Liberté

En demonstrant visar solidaritet med Venezuela.

Sedan 2017 har sanktionerna mot Venezuela gjort det omöjligt för Haiti att betala för oljan. Medan de ekonomiska problemen växte klev Internationella valutafonden, IMF, in och krävde höjda bränslepriser i landet. Det medförde en första våg av protester i juli förra året.

Samtidigt frågade sig allt fler haitier vad som hände med pengarna som skulle gå till sociala projekt. Kote kòb petro karibe a? Var är våra Petrocaribepengar, frågar sig demonstranter, både på gatan och i sociala medier.

Det var den tidigare presidenten René Préval som slöt Petrocaribe-avtalet med Venezuela 2006, som en del av ett vänskapligt utbyte länderna emellan. Detta förargade USA som stött flera statskupper i Haiti, däribland kupper mot vänsterpresidenten Jean-Bertrand Aristide 1991 och 2004.

Den haitiska vänstertidningen Haiti Liberte skriver att USA därför såg till att utmanövrera Préval efter jordbävningskatastrofen 2010. I en från Washington välorkestrerad kampanj, understödd av bland annat rapparen Pras Michel från Fugees, valdes artisten Michel ”Sweet Micky” Martelly till president trots många rapporter om valfusk och trots att oppositionen vägrade erkänna valet som giltigt.

Martelly tackade USA för stödet genom att tillsätta en ”rådgivande styrelse” bestående av en grupp finanskapitalister – och USA:s expresident Bill Clinton (!) – för att öppna upp Haiti för finanskapitalets intressen.

Martellys nyliberala reformer gav inget ökat välstånd, åtminstone inte som kom den hungrande befolkningen till del. Istället haglade anklagelser och avslöjanden om korruption mot Martelly, som efter stora protester 2015 tvingades avgå.

I valet 2017 såg dock Martelly till att den lika USA-vänlige nuvarande presidenten Jovenel Moïse kom till makten. Enligt många tack vare just de pengar som landet fått genom Petrocaribe.

Åratal av korruption, nyliberala reformer och USA:s inblandning har skapat en enorm frustration och ilska hos hundratusentals fattiga haitier, som nu ännu en gång reser sig mot eliten.

Efter två veckor av tystnad och fördömanden från regeringens sida har president Jovenel Moïse öppnat för dialog och lovat att undersöka anklagelser om korruption. Oppositionen, ledd av bland annat vänsterpartiet Platfóm Pitit Desalin, nöjer sig dock inte med eftergifter utan hotar med att utse en egen interimpresident om inte Jovenel Moïse avgår.

Men när folket hungrar i ett land med en USA-stödd liberal president är det tyst på de liberala ledarsidorna. Hyckleriet är öronbedövande.