Hoppa till huvudinnehåll

Ingvar Kamprad är död men myten om den ansvarstagande kapitalisten lever vidare

Miljardären och Ikeagrundaren Ingvar Kamprad är död. Dags att begrava även myten om den ansvarstagande kapitalisten.

Ingvar Kamprad
Näringsdepartementet/Sandra Baqirjazid

Ingvar Kamprad var kapitalisten som skapade sin förmögenhet från noll. En fin historia om en småländsk grabb som gick från att sälja tändstickor till granngårdarna till att förse hela svenska folket med billiga och praktiska möbler.

Han var också en småländsk grabb som växte upp i traktens största gård, med 450 hektar mark. Släkten på faderns sida var rika godsägare från Tyskland. Hans mor var dotter till ägaren av en stor diversehandel i Älmhult. Inga miljardärer kanske, men nog hade Ingvar Kamprad hyfsade förutsättningar.

Ingvar Kamprad beskrivs som ödmjuk och generös. Han var också nazist, allt enligt tysk överklasstradition. Engagemanget fortsatte även efter andra världskrigets slut och nazisternas hemska brott blivit kända. På äldre dagar uttalade han fortfarande uppskattning för fascisten Per Engdahl.

Han var kapitalisten som tycktes vara en integrerad del av det svenska socialdemokratiska folkhemsbygget. En miljon nybyggda arbetarhem gav säkra inkomster åt möbeltillverkaren Ikea när folkhemmet skulle inredas. Sällan har väl en kapitalist haft ett statligt bostadsprogram så mycket att tacka för!

Ingvar Kamprad tackade genom att flytta till Schweiz för att slippa betala skatt i Sverige. Han tackade också genom att låta sitt hyresbolag, Ikano Bostad, köpa upp miljonprogrammets bostäder i Hagsätra, Stockholm, och renovräka hyresgästerna genom att höja hyrorna med 63 procent.

Han var kapitalisten som levde i enkelhet, körde en begagnad Volvo 245 och inte lät rikedomarna stiga honom åt huvudet. Han var också kapitalisten som ägde en vingård i Frankrike, en lyxvilla i Schweiz och en herrgård i Sverige. 

Ingvar Kamprad var kapitalisten som alltid hälsade på sina anställda och gav alla den uppmärksamhet de förtjänade. Som såg till att arbetarna behandlades bra och delade ut generösa bonusar lagom till jul.

Han var också kapitalisten vars företag slagit sönder fackföreningar i USA, och vars östeuropeiska underleverantörer tvingas bo i sina lastbilar för att frakta de billiga möblerna till varuhusen i väst.

Ingvar Kamprad var en ovanlig kapitalist, som lyckades odla myten om sig själv som en sparsam, ödmjuk, strävsam och ansvarstagande företagsledare.

Han var också en helt vanlig kapitalist, som tjänade  ihop sina rikedomar på det arbete som hundratusentals arbetare lagt ner på att tillverka, frakta och sälja möbler.

Ingvar Kamprad var pionjär i det som kommit att bli allt vanligare bland kapitalister, att skapa en myt kring ett varumärke eller en person. Vi svär åt korrupta politiker, men mer sällan svär vi åt de verkliga makthavarna i samhället, den promille av ultrarika kapitalister som genom sitt ägande kontrollerar det mesta runtomkring oss. 

Ingvar Kamprad var den ansvartagande kapitalisten personifierad. Alla liberalers vackraste mytbild av en kapitalist som skapade sina egna rikedomar och bidrog till samhällets gemensamma bästa. En mytbild så välodlad att inte ens naziststämpeln fungerade.

Men myten om den ansvarstagande kapitalisten är just en myt. En kapitalist kan bara ta ansvar för en sak, och det är att se till att kapitalet förmeras, att vinsterna ökar. En kapitalist som inte sätter detta ansvar före allt annat är ingen bra kapitalist.

En kapitalist kan bara ta ansvar för en sak, och det är att se till att kapitalet förmeras, att vinsterna ökar.

Det spelar egentligen ingen roll om Ingvar Kamprad var omtänksam, snäll, snål, girig eller nazist. Det är det kapitalistiska systemet som måste bekämpas.

Ett första steg vore att begrava myten om den ansvarstagande kapitalisten tillsammans med Kamprad.