Brittiska Financial Times korade i förra veckan Anders Borg till Europas bästa finansminister, vilket utlöste något av en nationell yra i media. Vissa journalister fick det till att ”vi” vunnit EM-guldet i ekonomi, som om Borg var en höjdhoppare för alla svenskar att heja på.
För vår del finner vi utnämningen logisk. Financial Times är det ledande kapitalistorganet i Europa och vem skall denne partiske domare utse till sin mästare om inte den finansminister som till punkt och pricka följer kapitalets diktat, utan att snegla på konsekvenserna för vanliga människor.
Till utnämningen bör möjligtvis sägas att priset borde delats med Göran Persson, som var den som införde de nuvarande nedskärande budgetreglerna och som försåg Borg med EU:s största budgetöverskott och lägsta stats-skuld redan när han tillträdde.
Ett hederspris borde sedan gått till svenska folket, som räddade Sverige från euron och därmed Borg från den tvångströja som euron utgör.
Men vår huvudinvändning är ändå att Borg ur arbetarsynpunkt är en usel finansminister av just de skäl som gör honom till kapitalisternas mästare. För vad är det Borg åstadkommit?
Ja, förutom att sänka skatterna för de rika, har Borg vakat över arbetslösheten som en äggsjuk höna. Av den beryktade arbetslinjen blev inte fler i jobb, bara sämre villkor för arbetslösa och sjuka.
Någon invänder att Borg redan efter två år fick en djup kapitalistisk kris på halsen, vilket är sant. Men lika sant är att han inte lyft ett finger för att möta krisen. Medan jobben försvunnit har han istället utfärdat garantier för bankerna och lydigt betalat av på Europas lägsta statsskuld.
En sådan politik borde renderas diskvalificering istället för mästarbälte.
I sin senaste budget presenterar Borg något han själv kallar jobbpolitik. I form av den sänkta krogmomsen. Skall vi tro på Borg skall vi alltså äta oss ur krisen. Som jobbpolitik är det sanslöst.
Vi hävdar att det som numera kallas ordning och reda i finanserna är rena motsatsen till vad det utger sig för att vara. I tider av hög arbetslöshet skall alla resurser användas till att få fler i jobb. Sund politik är att låna till offentliga jobbsatsningar, som investeringar i bostadsbyggande, infrastruktur och utbyggd offentlig sektor. Arbetslöshet är ett större slöseri än budgetunderskott.
Naturligtvis är Sveriges statsfinansiella läge bättre än Greklands och Italiens, som fastnat i eurofällan och som idag bara har s k interndevalveringar att ta till, dvs sänkta löner, sänkta pensioner och kraftiga nedskärningar i offentliga utgifter.
Allt detta sker enligt den nyliberala regelboken. Kraftfulla försämringar för arbetare och vanligt folk skall återställa kapitalets konkurrenskraft, som euron urgröpt, och därmed få igång ekonomin igen.
Men till eurokrisen skall sägas att det finns ett åtminstone teoretiskt alternativ till de interndevalveringar som idag påtvingas arbetarna i Grekland, Italien med flera länder, påtalat av ekonomer som Stefan de Vylder och Nils Lundgren. Det är internrevalvering i länder som Tyskland, som fick D-marken devalverad med 30 procent genom euron, men också i Sverige och andra bättre bemedlade länder.
Internrevalveringar innebär då höjda löner och ökad offentlig konsumtion för att späs på den sammanlagda köpkraften och utjämna skillnaden i konkurrenskraft gentemot krisdrabbade EU-vänner. Om fler tyska och svenska arbetare får råd att åka på semester till Grekland vänder den grekiska ekonomin uppåt alla sparpaket förutan.
Det är ett teoretiskt alternativ eftersom internrevalveringar inte finns i den nyliberala regelbok som säger att arbetare och vanligt folk alltid skall betala för kapitalismens tillkortakommanden. Men det bör ända påtalas.
Rejäla lönelyft i den avtalsrörelse som nu går in i sitt avgörande skede är inte bara nödvändiga ur ett svenskt perspektiv, utan kamp för rejäla lönelyft utgör också en solidaritetshandling med Greklands arbetare!
Till Anders Borgs EM-titel skall avslutningsvis bara sägas att vi underkänner såväl domare som regelbok. Vi ser fram mot en fair fight, där arbetarklassen ställer sig själv i andra ringhörnan. Den matchen kanske dröjer, men den är värd att vänta på. För i en fair fight förlorar Borg på knockout.
