Hoppa till huvudinnehåll
Av

”Bygg bort bostadsbristen!”

Bostadsfrågan har blivit en av de hetaste frågorna i takt med att bostadsbristen i många av Sveriges kommuner blir allt mer akut. Marie Lundberg är medlem i Kommunistiska Partiets förening i Göteborgsförorten Kortedala och bor själv i hyresrätt.


I november anordnade hennes partiförening ett möte om bostadsfrågan där de bjöd in de allmännyttiga bostadsbolagen och Hyresgästföreningen. Men ingen av dem kom, trots löfte från Hyresgästföreningen.
– Man blir arg när de inte verkar bryr sig, säger Marie Lundberg.

Hon menar att kvalitetshyror är ett steg mot marknadshyror men också ett sätt att smyghöja hyrorna. I husen märks missnöjet.

– Folk är förbannade. På de höga hyrorna och på den dåliga servicen, säger Marie Lundberg som inte alls upplever att hyresgästerna vill ha kvalitetshyror.

– Hyresgästföreningen har uppenbarligen ingen kontakt med sina boenden, de lever inte i vår verklighet, säger hon och berättar om det möte som Poseidon och Hyresgästföreningen anordnade.

– Ingen av de boende som var på mötet ville ha kvalitetshyror.

För Marie Lundberg är det uppenbart vad som behövs.

– Det behöver byggas fler bostäder för vanligt folk, det behövs en bostadspolitik där inte hyreslägenheter missgynnas. Bostadsbolagen går med vinster så det finns pengar!

Och det finns pengar. I den ekonomiska krisen gör storföretagen miljardvinster och verkställande direktörer plockar ut miljonbonusar. Där finns pengar. Men även de kommunala bolagen göra stora vinster, som alltså inte längre behöver gå till underhåll eller sänkta hyror.

När Proletären ringer upp Göran Moberg, förhandlingsstrateg på Hyresgästföreningen Region västra Sverige, förnekar han bestämt att kvalitetshyror skulle vara ett steg mot marknadshyror.

– Definitivt inte, det är ett verktyg att mäta kvaliteer och brister.

Att Privatvärdarna varit drivande i frågan menar han beror på att de kan premieras för höjd standard. Att det skulle leda till generella kraftiga hyreshöjningar tror han inte.

– Vi sätter hyrorna efter lagstiftningen, förut var hyrorna schablonartat lika, nu är de mer olika beroende på den faktiska standarden.

Han medger dock att det kan bli ett problem för de som bor centralt.

– Jag förstår att låginkomsttagare, som inte kan efterfråga centrala lägen eller höjd standard, är besvikna, säger Göran Moberg.
Enligt regeringen och fastighetsvärdarna, såväl som Hyresgästföreningen, är en planmässig bostadspolitik inriktad på behov en utopi. De ser inte bortom den kapitalistiska marknadens trånga horisont.

Men det finns givetvis inte några naturlagar som förhindrar en statlig bostadspolitik. Precis som när miljonprogrammen byggde bort bostadsbristen i mitten av 1900-talet går det att bygga bort bostadsbristen idag. Marie Lundberg menar att det är självklart att en annan politik är möjlig.

– Vårt möte hade temat ”en bra och billig bostad för alla”, det tycker jag är vad som borde gälla.

Bostadsbristen är inte längre enbart ett storstadsproblem. I 60 procent av landets kommuner råder brist på bostäder.

Att det behövs byggas bostäder är nog de flesta överrens om. Men istället för politiska beslut och planering sätter man alltså sin tilltro till marknadslösningar.

– Bostadsfrågan är väldigt viktig och vi kommer att jobba vidare med den. säger Marie Lundberg bestämt.
August Eliasson