Hoppa till huvudinnehåll
Av

Ökade klassklyftor – ökad barnfattigdom

Över hälften av alla barn till ensamstående utlandsfödda föräldrar är fattiga. Det är en av flera skrämmande uppgifter i en ny rapport om barnfattigdom som konstaterar att målet att inga barn i Sverige skall växa upp i ekonomiskt utsatta hushåll är ”långt ifrån förverkligat”.


Det är en dyster men tydlig bild av hur högerpolitiken formar Sverige som presenteras. I kölvattnet av de ökade klassklyftorna tvingas 250000 barn växa upp i fattigdom.

Rapporten är framtagen av Tapio Salonen, professor i socialt arbete, för Rädda Barnen. Rädda Barnen har ända sedan början av 2000-talet kontinuerligt publicerat studier om barnfattigdomen i Sverige. I många år minskade fattigdomen, men 2008 skedde ett trendbrott. Då började barnfattigdomen att öka.

Den nyligen publicerade rapporten, som bygger på siffror för 2009, visar att den negativa trenden håller i sig. Över hela landet lever 13 procent av barnen i fattigdom. Det är en ökning med 1,5 procentenheter, eller 28000 barn, jämfört med året innan.

Att fler än ett av tio barn lever under ekonomiskt knappa förhållanden är alarmerande. Men alla barnfamiljer måste inte vända på slantarna. Fattigdomen är mycket ojämnt fördelad. De rikaste barnfamiljerna drar ifrån och blir än rikare, medan de fattigaste blir fattigare.

Barn till utlandsfödda föräldrar och barn till ensamstående är särskilt utsatta. Risken att barn till utlandsfödda lever i fattigdom är fem gånger högre jämfört med om de hade levt med svenskfödda föräldrar. Om den utlandsfödda föräldern dessutom är ensamstående blir oddsen än sämre. Över hälften av alla barn till utlandsfödda ensamstående föräldrar lever i fattigdom.

I dagens segregerade Sverige blir också ojämlikheten synlig rent geografiskt. I rika stadsdelar som Bromma i Stockholm och Torslanda i Göteborg är barnfattigdomen långt under tioprocentstrecket. I Torslanda är den bara 2,1 procent.

Samtidigt lever över 60 procent av barnen i fattigdom i Rosengård i Malmö. Det innebär att barnfattigdomen i Rosengård är trettio gånger högre än i Torslanda.

Studien visar på så vis hur barnen påverkas av arbetslöshet, försämringar av a-kassan och en kapsejsad sjukförsäkring. Men regeringen vägrar ta ansvar för den allvarliga situationen. Istället gör statsminister Fredrik Reinfeldt sitt bästa för att misskreditera studien, som han i en intervju i Aftonbladet beskriver som vänstervriden:

– Jag tycker att de har ett ensidigt vänsterperspektiv. Allt handlar om olika bidrag. De har helt tappat bort betydelsen av arbete.

Reinfeldt ifrågasätter också uppgifterna om att klassklyftorna har ökat i samhället.

– Vi ser inga förändringar i inkomstspridning efter 2006, säger han till TT.

Detta trots att SCB:s nationella inkomststatistik visar att skillnaderna ökar, och Tapio Salonen framhåller att det är ”helt oantastligt att inkomstklyftorna ökat”.

När en reporter på Efter Arbetet frågar Reinfeldt hur han ser på att 30 procent av barnen i Malmö lever fattigt svarar han:

– Nu använder du begreppet fattigt, jag vill bara understryka att det alltså är Rädda Barnens mått som handlar om relativ fattigdom. Håller man på med statistik måste man lära sig vad man mäter.

Så lättvindigt avfärdar statsministern den verklighet som hundratusentals barn i Sverige lever i. Reinfeldt hävdar att barnen inte är fattiga på riktigt, och därmed finns det inte heller något problem för regeringen att lösa.
Fakta

Ökade klassklyftor – ökad barnfattigdom

Så beräknas barnfattigdom
  • Studien utgår från två mått: Låg inkomststandard och försörjningsstöd.
    Låg inkomststandard
  • Inkomststandarden relaterar hushållets inkomster med en norm för levnadsomkostnader. Det innebär att hänsyn tas till både inkomst- och utgiftssidan.
  • Till inkomster räknas alla inkomster, dvs även barnbidrag, bostadsbidrag, etc.
  • För 2009 var gränsvärdet efter skatt 11424 kronor för en ensamstående vuxen med ett barn och 17407 kronor för en familj med två vuxna och två barn. De familjer med lägre inkomst än så beräknas som fattiga, eftersom de inte anses kunna täcka miniminormen för baskonsumtion och boendekostnader.
    Försörjningsstöd
  • Barnfamiljer som har så dåliga inkomster att de tvingas söka, och beviljas, försörjningsstöd räknas också som fattiga.
  • Ett exempel från studien på hur försörjningsstödet beräknas: Familjen Olsson som består av Kerstin som är ensamstående vårdnadshavare med ett barn, Caroline, 8 år. Riks-norm: 5.890 kr. Därtill tillkommer beräkning av faktisk boendekostnad och andra eventuella godkända utgifter. Med en boendekostnad på 4.700 kr/månad blir familjen berättigade till försörjningsstöd ifall deras inkomster efter skatt understiger 10.590 kr/månad under år 2009.