90 procent av Ukrainastödet går till USA:s vapenindustri

Det har fullkomligt regnat pengar över USA:s militärindustriella komplex sedan Rysslands invasion av Ukraina. Enligt en studie har krigsbistånden i princip inneburit ett inhemskt industribidrag och så mycket som 90 procent av USA:s militära stödpaket lämnar aldrig landet.

Den ukrainska armén behöver ett stadigt inflöde av vapen, ammunition och krigsfordon för att fortsätta kriget. Utan bidragen från västvärlden skulle Ukrainas försvar kollapsa inom några veckor.

Men stöden är inte altruistiska utan innebär en möjlighet för USA att finansiera en upprustning av sin vapenindustri, som idag anställer runt 2,1 miljoner amerikaner inklusive underleverantörer – runt tio procent av hela arbetskraften i den amerikanska verkstadsindustrin.

Med sammanlagt 113 miljarder dollar till Ukraina är USA landets enskilt viktigaste biståndsgivare – och en bra bit över hälften av stöden är militära. Ett nytt stödpaket har klubbats igenom i senaten och väntas snart tas upp i representanthuset där Republikanerna har majoritet.

En del republikaner – däribland Donald Trump – har varit kritiska mot Joe Bidens frikostiga bidrag till Ukraina, men stödpaketet kan gå igenom med en ändring – att bidragen begränsas till det militära och att det humanitära biståndet blir ett lån med frysta ryska tillgångar som säkerhet.

– Medan denna lag skickar militärutrustning till Ukraina spenderar den pengarna här i USA, i städer som Arizona, där Patriotmissiler byggs, och Alabama, där Javelinmissiler byggs, och Pennsylvania, Ohio och Texas, där artillerigranater tillverkas, sade Joe Biden efter att det senaste stödpaketet röstats igenom i senaten.

Stödpaketet som fastnat i representanthuset är på totalt 95 miljarder dollar, varav en del ska gå till Israel. Men den största delen, 60 miljarder dollar, är öronmärkt till Ukraina. Enligt Bidenadministrationen ska minst 38 miljarder av Ukrainapengarna gå till amerikanska fabriker som tillverkar missiler, ammunition och annan militärutrustning.

De militära stödpaketen har väckt slumrande industristäder till liv. Ett exempel gäller tillverkningen av luftvärnsmissilen Stinger.

Före kriget i Ukraina hade USA inte tillverkat en enda Stingermissil sedan 2005 – de fattiga länder som USA krigade mot hade knappt några flygplan. Nu har USA skickat tusentals Stingermissiler till Ukraina, och för att ersätta dem har Pentagon lagt en nyorder värd 625 miljoner dollar.

För att återstarta produktionen har tillverkaren Raytheon varit tvungen att återkalla pensionärer till sin fabrik i Tucson, Arizona.

I bland annat Mezquite i Texas bygger General Dynamics en ny fabrik som kommer anställa hundratals arbetare för att täcka behovet av 155 mm artilleripjäser. Ukraina beräknas använda 6.000 till 8.000 sådana granater om dagen – och USA har redan levererat cirka en miljon, men lagren har börjat sina.

Före kriget kunde USA bara producera cirka 15.000 155-millimeters artilleripjäser i månaden. Det har lett till en storsatsning från Pentagon, som lagt 1,5 miljarder dollar på att öka produktionen med 500 procent, till runt 100.000 artillerigranater i månaden.

Med Ukrainastöden i ryggen har det amerikanska militärindustriella komplexet investerat tiotals miljarder dollar i över hundra nya tillverkningsanläggningar, och skapat arbetstillfällen i nästan alla amerikanska delstater.

Det är inte bara det amerikanska Ukrainastödet som går till USA. Flera Natoländer har donerat äldre krigsmateriel till Ukraina för att sedan ersätta med nyproducerad amerikansk utrustning.

Exempelvis Polen har skickat 250 äldre sovjetiska och tyska pansarvagnar till Ukraina, för att sedan teckna ett avtal om att köpa hundratals Ohio-producerade M1A2 Abrams-stridsvagnar till ett värde av 6,15 miljarder dollar. Polen skickade också gamla sovjetiska helikoptrar till Ukraina, för att sedan köpa 96 stycken nya Apachehelikoptrar från Boeings fabrik i Arizona för 12 miljarder dollar.

Sveriges stöd till Ukraina är i relation till BNP större än USA:s. Sveriges militära stöd beräknas till ett värde på ungefär 30 miljarder kronor och har också gynnat Sveriges vapenindustri, även om stora delar av den idag ägs av amerikansk-brittiska BAE Systems.

Vapenindustrin i Sverige beräknas anställa drygt 30.000 personer – med flera tusen nyanställda bara de senaste åren. 

Sverige har bland annat donerat 50 stycken Stridsvagn 90 som tillverkats av BAE Systems Hägglunds i Örnsköldsvik – och som Försvarsmakten ersätter med nya. Det har bidragit till att fabriken i Örnsköldsvik gått från 800 till över 2.000 anställda på bara ett par år.

Sverige har också skickat åtta stycken Archersystem till Ukraina och beställt 48 nya av BAE Systems Bofors i Karlskoga. Dessutom har Sverige skickat tusentals av Saabs granatgevär och pansarvärnsrobotar till Ukraina.

Försvarsmakten har lagt nyordrar värda flera miljarder kronor, vilket lett till att Saab fördubblat sin produktionskapacitet, nyanställt nästan 2500 personer under 2023 och avsatt en miljard kronor till att bygga ut sina produktionsanläggningar i Karlskoga.

Medan soldaterna dör längs fronten i Ukraina skär vapentillverkarna guld med täljkniv.