Hoppa till huvudinnehåll

Kommentar: Både snårigt och tydligt när Tucker mötte Putin

Rysslands president Putin levererar såväl nationalistisk propaganda som geopolitiska sanningar i den uppmärksammade intervjun med Tucker Carlson.

Tucker Carlson tillsammans med Vladimir Putin i Moskva.
Skärmdump/Youtube/TCN

Det är en både märklig och klargörande intervju som Tucker Carlson gjort med Vladimir Putin. Som första västerländska journalist någonsin har Fox News tidigare talkshowstjärna Carlson pratat med Rysslands president. 

Ja, den första sedan år noll i den nya tideräkningen alltså, som i västpropagandan började den 24 februari 2022, när Ryssland invaderade Ukraina.

Att en journalist från USA gjort detta förbjudna (och fått klartecken från Kreml, för Carlson är naturligtvis inte den enda som kommit på tanken), att sitta ner med Rysslands president och fråga om bakgrunden till kriget och en möjlig förhandlingslösning, har fått de mer vulgära av amerikanska politiker att ropa efter att Tucker Carlsons medborgarskap ska dras in. De mer salongsfähiga, som Hillary Clinton, nöjer sig med att stämpla honom som nyttig idiot.

Intervjun har fått hyfsat genomslag. Under tiden jag sitter och antecknar framför datorn snurrar siffrorna över antalet visningar på Youtube från drygt 13 till 14 miljoner.

Märklig och ovanlig är den också, i den meningen att Carlson artigt låter Putin prata till punkt – även när man i början undrar om han någonsin ska komma dit.

Redan på första frågan undrar Putin om han kan få ”30 sekunder, kanske en minut” för att klargöra vissa saker. Därpå följer en nationalistiskt drypande historisk utläggning som börjar på 600-talet och pågår i en halvtimme innan vi är framme vid våra dagar.

Det handlar om en historisk genomgång där Putin – som vanligt – när han väl är framme på 1900-talet ondgör sig över Lenin och bolsjevikerna som ”obegripligt nog” lät sovjetrepublikerna i allmänhet och Ukraina i synnerhet ha rätt till avskiljning och att utträda ur Sovjetunionen.

Ukraina är en artificiell stat, skapad av Stalins vilja, sammanfattar Putin resonemanget.

En detalj i sammanhanget som framstår som mindre genomtänkt för en västerländsk publik är när Putin implicit ger Polen åtminstone en del av skulden för att Tyskland invaderade landet 1939, i det som är den officiella starten av andra världskriget i den eurocentriska historieskrivningen. Anledningen är att den polska regeringen vägrade avträda den så kallade polska korridoren till Gdansk (Danzig, som tyskarna kallade staden). 

Hitler kunde då inte göra mycket annat än att implementera sina planer för Polen, säger Putin lakoniskt.

Det ligger inte bortom fantasins gränser att översätta resonemanget till Kievregimens kompromisslöshet om de rysktalande delarna i östra Ukraina, som vägrade underkasta sig den väststödda kuppen 2014. 

En historisk jämförelse som Putin rimligtvis borde akta sig för – inte så mycket på grund av den minst sagt överdrivna västpropagandan om att han själv skulle vara en ny Hitler, utan för att så mycket av den ryska propagandan runt Ukraina bygger på att Ukrainas styre efter kuppen restaurerat och gjort hjältar av de ukrainare som stred för och med nazisterna under andra världskriget.

Med detta sagt och redogjort för, så är resterande en och en halv timmes intervju en i huvudsak helt korrekt genomgång av hur västländerna med USA i spetsen svikit Ryssland och de ryska ledare som ledde kontrarevolutionen på 1980- och 90-talet. Och hur samma länder tvingat Ukraina att fortsätta kriga när det fanns ett fredsavtal på bordet redan i mars 2022.

På 1990-talet trodde de ryska ledare som likt Boris Jeltsin ”hjälpte till med upplösningen av Sovjetunionen som en inbjudan till samarbete”, att väst skulle vilja samarbeta när den ideologiska spänningen inte fanns kvar, säger Putin.

Han återkommer flera gånger till hur han själv fått nobben om säkerhetssamarbete från amerikanska presidenter som Bill Clinton och George Bush. När Clinton först svarade positivt på en fråga om det skulle vara möjligt för Ryssland att gå med i Nato kom han tillbaka, efter att ha pratat med sina rådgivare, med budskapet att det var omöjligt, säger Putin.

Likadant när han diskuterade USA:s planerade utvidgning av sitt missilförsvar med Bush. Låt oss göra det tillsammans, USA, Europa och Ryssland, föreslog Putin – men fick kalla handen av presidenten, som han annars kom bra överens med på ett personligt plan.

Putin säger helt riktigt att det var USA som öppnade Pandoras ask angående internationell rätt med de folkrättsvidriga bombningarna av Serbien 1999.

Han fortsätter med att prata om det brutna löftet att Nato inte skulle expandera ”en tum österut” efter Sovjetunionens upplösning, och hur den väststödda kuppen i Ukraina 2014 och Natotoppmötet 2008 då Ukraina bjöds in i Nato, är viktiga bakgrundsfaktorer till kriget i Ukraina.

– Vi gick med på att gränserna skulle vara före detta sovjetrepublikers gränser, men vi gick aldrig med på Natos expansion eller att Ukraina skulle gå med i Nato, säger Putin.

En intressant del av intervjun handlar om USA:s kontraproduktiva sanktioner mot Ryssland och Washingtons användning av dollar som ett utrikespolitiskt vapen. Putin påpekar att före 2022 gjordes 80 procent av Rysslands utlandshandel i dollar, nu är andelen nere på 13 procent.

Samtidigt har andelen som transfereras i kinesiska yuan ökat från tre procent till lite mer än 34 procent, ungefär lika stor del som handlas i rubel.

– Skulle det inte vara bättre att förhandla med Ryssland? frågar Putin retoriskt.

Vad gäller de mest brännande frågorna, om risken för krigets utvidgning och möjligheten till en förhandlingslösning, är Putin tydlig med att det enda möjliga scenario för ett ryskt anfall på Polen är om Polen först skulle anfalla Ryssland.

Och fredsförhandlingar?

– Ryssland är redo för dialog om västmakterna till slut insett att Ryssland inte kommer förlora kriget, säger den ryske presidenten i intervjun – som i skrivande stund gått upp till 15 miljoner visningar på Youtube. 

På X, där Tucker Carlson först publicerade den, är den uppe i 196 miljoner visningar.