Kommentar: Centerpartiet – från bondenazister till Stureplanspedofiler

Centerpartiet, som i år firar 110 år, har gått från att vara ett rasistiskt bondeparti till Åsa-Nisse-marxister, till ett nyliberalt storstadsparti för sexförbrytare och islamister. När Centerpartiet under helgen samlar till kongress finns onekligen en intressant partihistoria att inspireras av.

Idag vill partiet gärna profilera sig som ett flyktingvänligt parti. Annat lät det under dess första decennier. Bland grundarna till Bondeförbundet, som partiet då hette, fanns övertygade nazister och antisemiter, och partiet var kanske det svenska parti som varmast slöt upp bakom rasbiologin.

”Som en nationell uppgift framstår den svenska folkstammens bevarande mot inblandning av mindervärdiga utländska raselement samt motverkandet av invandring till Sverige av icke önskvärda främlingar”, förklarades i programmet från 1933.

Efter andra världskriget var det inte lika poppis att vara nazist längre. Den politiska skalan hade vridits åt vänster. Nu gällde istället välfärdsbygge, och även de borgerliga partierna var tvungna att låtsas gilla utbyggda socialförsäkringar och arbetstidsförkortning. 

Centerpartiet sadlade därför om till ett landsbygdsvänligt, grönt parti, vars radikalare medlemmar kom att kallas Åsa-Nisse-marxister. När Centerpartiet som största borgerliga parti fick bilda regering 1976 utlovades i regeringsförklaringen bland annat en femte semestervecka, förlängd föräldraledighet och en lag mot könsdiskriminering. Det var tider när till och med högern kunde vara socialt visionära!

Men på 1980-talet gick borgarklassen på motoffensiv. Sociala satsningar byttes mot nyliberala åtstramningar och privatiseringar. Centerpartiet hoppade ivrigt på tåget. 

I mars 2001 valdes Maud Olofsson till ny partiledare. Förutom att ha genomfört den sämsta ekonomiska affären någonsin i svensk historia – Vattenfalls köp 2009 av det krisande holländska företaget Nuon för 89 miljarder kronor, med pengar direkt från den svenska statskassan – inledde Olofsson Centerns transformering till Sveriges mest extrema nyliberala parti.

Stureplanscentern – som inte var ett öknamn utan en politisk avdelning i C – höll möten på krogen Sturehof, mitt på Stureplan och förklarade sig vara ett “liberalt flaggskepp”. Platt skatt var inne och häftigt, medan statligt ägande var ”oerhört oeuropeiskt och himla bakåtsträvande”. 

När Annie Lööf valdes till Centerpartiets partiledare 2011 fullbordade hon processen och partiet blev borgerlighetens nyliberala spjutspets. Hon beskrev Margaret Thatcher och de nyliberala filosoferna Ayn Rand och Robert Nozick som idoler.

Lööf har tillsammans med sin vapendragare Fredrick Federley i Stureplanscentern stått i främsta ledet i attackerna på strejkrätten och Las, och varit ivriga förespråkare av såväl marknadshyror som Natomedlemskap.

Nyliberalismen förde inte bara med sig en extremt arbetarfientlig politik, utan också en dekadent liberal antimoralism, till det gamla konservativa bondepartiet. Den centerpartistiske jordbruksministern Eskil Erlandsson diskuterade gränserna för tidelag i riksdagen och ungdomsförbundet ville avskaffa ”byxmyndighetsåldern” på 15 år.

De senaste åren har ett flertal C-politiker avslöjats för sexbrott, eller uppvisat acceptans för sådana övergrepp. Fredrick Federley själv fick avgå när det avslöjades att han levde ihop med en pedofil som ännu avtjänade en villkorlig dom för flera våldtäkter mot en tidigare partners barn.

Kort därefter fick ytterligare en centerpartistisk politiker avgå efter liknande avslöjanden och sedan dess har minst fyra centerpartistiska politiker dömts för sexbrott mot barn.

Kanske är det en slump – sexualförbrytare kan såklart finnas i alla politiska rörelser – men det är svårt att inte se kopplingen till den extrema liberalism och individualism som ifrågasätter alla typer av regler och moral.

Ironiskt nog har Centerpartiet, vid sidan av sin extremliberala antimoralism, på senare tid också förknippats med konservativ islamism. En rad centerpartistiska politiker har avslöjats ha samröre med rörelser som Muslimska brödraskapet och fascistiska Grå vargarna i Turkiet, däribland Mikail Yüksel som uteslöts och nu är partiledare för det identitetspolitiska haveriet Nyans. 

Nyliberala sexförbrytare sida vid sida med reaktionära islamister – det var nog inte den framtid som Centerpartiets nazistiska grundare såg framför sig!