Hoppa till huvudinnehåll

De rika shoppar loss – lyxkonsumtionen ökar

Lyxbutiker i Stockholm slår försäljningsrekord. Samtidigt ska vanliga arbetares konsumtion pressas ned genom räntehöjningar och reallönesänkningar.

Krisen som drabbat majoriteten av befolkningen har inte påverkat överklassens konsumtion av lyxvaror, åtminstone inte negativt.
Genrebild/Pxhere

Medan vanliga konsumenter får hålla hårt i plånboken i tider av inflation och allt dyrare levnadsomkostnader, tycks krisen inte beröra den svenska överklassen. De rika shoppar loss mer än på länge och flera lyxbutiker i Stockholm gör rekordhöga vinster, rapporterar Expressen.

Förra året blev ett rekordår för lyxbutikerna, där den med tillräckligt tjock plånbok bland annat kan köpa sneakers för 14.200 kronor paret, handväskor för 80.000 kronor och babysockor (tre-pack) för 4.600 kronor.

Lyxbutiken Nymans Ur, som bland annat säljer klockor för 639.000 kronor, rapporterade en vinst på 115,6 miljoner kronor 2022. Och en Louis Vuitton-butik i centrala Stockholm gjorde förra året en vinst på 300.000 kronor – om dagen.

Varumärkesexperten Niklas Turner Olovzon hänvisar till ett uppdämt lyxkonsumtionsbehov efter pandemin – och att klassklyftorna ökar.

– En viss målgrupp har ju inte påverkats av lågkonjunkturen det minsta, kanske till och med tvärtom, säger han till Expressen.

Samtidigt som överklassens lyxkonsumtion ökar får vanliga arbetare det allt tuffare. Riksbankens uttalade strategi för att bekämpa inflationen är att höja räntan så att hushållens ränteutgifter ska bli högre, konsumenterna fattigare – och konsumtionen därmed lägre.

– Under hösten kommer det att bli tufft för hushållen och det blir sämre innan det blir bättre, sade Mattias Persson, Swedbanks chefsekonom, när han förra onsdagen presenterade bankens senaste konjunkturprognos, som bland annat förutspår att Riksbanken höjer räntan ytterligare två gånger under hösten.

Ekonomernas teori utgår från att det är arbetarnas höga löner och konsumtion som driver inflationen – trots att det snarare är företagens höga vinster som är huvudorsaken, vilket bland annat IMF och Europeiska centralbanken rapporterat.

Samtidigt vill företagen hålla nere lönerna för att inte förlora i konkurrenskraft. ”Om vi ska få ned inflationen måste alla få det tillfälligt sämre innan det blir bättre”, förklarade Almegas vd Ann Öberg i våras, i en debattartikel som varnade för höjda löner.