Hoppa till huvudinnehåll

Källfelt: Lyxrenoveringar och miljonutdelningar

Hyresgästerna hotas av kraftigt höjda hyror, samtidigt som ägarna plockat ut miljoner ur företaget de senaste åren. Proletären har träffat flera drabbade hyresgäster.

Chapmans torg
Alfredo Teran Öman

Källfelt byggnadsaktiebolag planerar stambyte och lyxrenoveringar i 1950- och 60-talslägenheterna runt Chapmans torg i Majorna i Göteborg. Det kommer kosta hyresgästerna tusentals kronor i månaden – samtidigt som fastighetsägaren delat ut över 100 miljoner kronor till sina aktieägare de senaste åren.

– De hade kunnat visa lite välvilja och lägga det på renoveringarna istället, säger Sigvard Stjärnhult, pensionerad förskollärare, där vi sitter i hans kök i en av lägenheterna som hotas av hyreshöjning.

Det var i maj förra året som han fick reda på att hyresvärden planerar stambyte och renoveringar. Sigvard Stjärnhult delar på 67 kvadratmeter med sin sambo och betalar idag 6.100 kronor. Efter renoveringarna ska hyran höjas med någonstans mellan 44 och 48 procent och kommer landa på nästan 10.000 kronor i månaden.

Proletären har gått igenom Källfelts årsrapporter sedan 2012. Under de tio åren har bolaget gjort 339 miljoner kronor i vinst och delat ut 128 miljoner kronor till aktieägarna – som består av en handfull medlemmar ur Källfelt-familjen. Bara under 2022 delade de ut 16 miljoner kronor. 

Alfredo Teran Öman
Sigvard Stjärnhult kan få hyreshöjningar på flera tusen kronor i månaden.

Stambyte räknas som underhåll av fastigheten och hyresvärden får inte lov att ta ut någon hyreshöjning för det. Men det har satts i system av hyresvärdar att passa på att lyxrenovera lägenheter under stambytet och på det sättet motivera hyreshöjningen, så kallade renovräkningar.

Sigvard Stjärnhult undrar om inte Källfelt lagt undan pengar för renoveringar.

– De har ju ändå haft husen i över 60 år. 

– Eftersom vi är två stycken så klarar vi oss nog så länge ingen blir sjuk, även om vi kommer få dra ner på andra grejer. Men man vet aldrig i framtiden, om båda är kvar… Och snart försvinner min tjänstepension, då får jag bara ut 12.000 kronor i månaden, med en hyra på 10.000 kronor i månaden kan det bli kärvt. 

I Källfelts exempellägenhet som hyresgästerna fått besöka är alla platsbyggda köksskåp från 60-talet rivna och utbytta. Det är golvvärme, helkaklat, elektrisk handdukstork, dimmer och upplysta vitrinskåp i köken. Lyx som många av de boende anser onödig.

Vid renoveringar är det brukligt att hyresvärden har kontakt med en grupp av hyresgäster för att få deras perspektiv, en så kallad samordningsgrupp. 

Proletären har varit i kontakt med flera som ingår i samordningsgruppen, och de upplever inte att Källfelt har lyssnat på dem. Efter några möten menade hyresvärden att förhandlingarna hade strandat och slutade kalla till möten med samordningsgruppen. 

– I våra hus är det många äldre och övervägande arbetarklass, men frågan är hur länge de kan bo kvar. Man ser finare och finare bilar, på Mariaplan har det ju redan börjat, gentrifieringen, och det kryper närmre, säger Sigvard Stjärnhult. 

Runt hörnet från Sigvard Stjärnhults portuppgång ligger Chapmans torg. Ett levande fyrkantigt bilfritt torg omgivet av höghus. Varje onsdag eftermiddag samlas berörda hyresgäster där för att protestera mot hyreshöjningarna.

Mellan träden i mitten av torget har de hängt upp en banderoll med texten ”Alla ska ha råd att bo kvar”.

Sigvard Stjärnhult har också tagit sig dit för att prata med sina grannar.

– Ingen av oss tror att hyresvärden idkar välgörenhet, men det måste finnas någon rimlighet i det hela. Vi har ju betalat för renoveringar i flera år, säger hyresgästen Carin som kommer till samlingen på torget nästan varje vecka.

– Vi bor billigt nu, men det är ju en bra sak. Varför måste allt vara så dyrt? 

– Många, framför allt äldre som bor här, kommer inte ha råd att bo kvar, säger Sigvard Stjärnhult – och får medhåll av de grannarna som berättar att de pratat med flera som inte kommer ha råd att bo kvar.

Alfredo Teran Öman
Irma, Helena, Carin, Kristina och Lena är några av hyresgästerna som brukar samlas på Chapmans torg för allas rätt att bo kvar.

– Varför ska någon behöva flytta bara för att de ska kunna tjäna pengar? Att man bara kan roffa åt sig hur som helst, vi betalar hyra varje månad, ska inte det räcka för renoveringar också? säger Lena som är uppväxt i husen och bott hos Källfelt sedan 60-talet.

– De vet ju om att de får nya hyresgäster. Men de som flyttar vart ska de ta vägen? Det finns ju inga bostäder! flikar en annan granne in.

Hyresgästerna på torget är eniga om att renoveringar behövs, de menar att Källfält bara lappat och lagat de senaste åren. Men ingen vill ha lyxrenoveringarna som Källfelt visat upp i exempellägenheten. 

Proletären har utan framgång sökt Källfelt för en kommentar.