Hoppa till huvudinnehåll

Ledarkrönika: Med hungern kommer tuberkulosen

Arbetarklassens kamp för bättre villkor drev ner antalet fall av tuberkulos innan effektiv antibiotika fanns att tillgå. När hungern nu ökar, lär tuberkulosen också öka.

Personer med BMI under 18,5 har tolv gånger högre risk för tuberkulosinfektion.
FMSC Distribution Partner/Flickr Montage: Proletären

Hungern i världen ökar åter. Det karga budskapet kommer från FN-organet UN World Food Programme i en färsk rapport. I år lever 349 miljoner människor i världen med akut hunger och ytterligare många miljoner har en osäker tillgång till mat. Det är en dramatisk ökning jämfört med 2019. Tragiskt men sant.

När jag tänker på hunger så tänker jag samtidigt på lungsoten. Lungsot, eller mer korrekt tuberkulos, är en smittsam infektionssjukdom. Den är komplicerad att behandla och behandlingstiden, med besvärliga antibiotikakombinationer, uppgår till minst sex månader.

Situationen kompliceras också allt mer av multiresistens tuberkulos. Det medför utmaningar för oss svenska infektionsläkare, men är ett riktigt elände i länder med större sjukdomsbörda och sämre möjligheter till både diagnostik och behandlingsalternativ.

Vid sekelskiftet 1900 var tuberkulos, näst efter ålderssjukdomar, den vanligaste dödsorsaken i Sverige. In i början av 1930-talet dog årligen nära 10.000 personer i lungsot. Numera läker infektionen oftast ut med antibiotika.

Den allra viktigaste åtgärden mot tuberkulos är dock inte antibiotika. På samhällsnivå skyddas befolkningen bäst genom bra näringsstatus, alltså mat i riktiga mängder, i kombination med bra bostäder och levnadsförhållanden. Arbetarklassens kamp för bättre villkor drev alltså ner sjukdomstalen innan effektiv antibiotika fanns att tillgå.

Det är framförallt undervikt som är förödande för att stå emot tuberkulos. I en stor befolkningsstudie från USA, publicerad för drygt 20 år sedan, kom man fram till att personer med BMI under 18,5 har tolv gånger högre risk för tuberkulosinfektion.

I dagarna publicerades en studie i den engelska medicintidskriften The Lancet om just sambandet mellan undernäring och tuberkulos. I östra Indien har en forskargrupp undersökt effekten av att ge extra matransoner till 5.328 smittexponerade hushållskontakter till personer med bekräftad lungtuberkulos. Som kontrollgrupp hade de 4.283 exponerade hushållskontakter som inte erhöll några extra ransoner.

Anurag Bhargava och medförfattare visar en 40-procentig minskning av tuberkulos i de hushåll som fick riktigt med mat på borden. Eller annorlunda uttryckt: För att undvika ett nytt fall av tuberkulos behövde 30 hushåll få matransoner under sex månaders tid. Priset? 50 kronor per månad och hushållskontakt. Globalt är alltså mat det bästa tuberkulosvaccin som vi redan har!

Kampen mot världshungern är en central fråga för mänskligheten. Den borde beröra oss alla. Jorden är så rik att ingen skulle behöva hungra. Men resurserna är så skevt fördelade att några få lever i obegripligt stort överflöd medan miljoner och åter miljoner bedriver en daglig kamp för överlevnad.

Detta orimliga system måste vi göra något åt. Lika självklart som att vi måste se till att både tuberkulospatienter och deras familjemedlemmar har tillräckligt med mat på bordet.

Tor Härnqvist
Infektionsläkare