Kommentar: ”Pampas Trump” kan bli Argentinas nästa president

På söndag går argentinarna till val för att välja landets nästa president. Som vanligt finns det en kandidat för Argentinas egen center-vänstertradition peronismen och en konservativ traditionell högerkandidat.

Men den här gången är det varken Sergio Massa, som är ekonomiminister i den sittande peronistregeringen, eller Patricia Bullrich, som var säkerhetsminister i Mauricio Macris högerregering föregående mandatperiod, som leder i de senaste opinionsmätningarna inför valet. 

Det gör istället libertarianen Javier Milei, som går till val på ett populistiskt budskap om att göra upp med politikerkasten – men som snarare kommer göra slut på de rättigheter den argentinska arbetarklassen kämpat till sig om han blir president.

– Jag kom inte för att leda får, jag kom för att väcka lejon, sade Javier Milei i samband med att han oväntat vann primärvalet i augusti, före sina båda motståndare i helgens presidentval.

De lejonen vill han ha med sig i en attack främst på den argentinska staten och arbetsrättslagstiftningen. För mer än något annat hatar Milei statliga inskränkingar i den personliga friheten och äganderätten. 

Den tidigare tantrasexinstruktören Javier Milei får också röster på att han lovat lägga ner kvinnoministeriet och skrota den obligatoriska sexualundervisningen i skolan, för att den är ”en del av en postmarxistisk agenda som vill förstöra den viktigaste sociala enheten familjen”.

Liknande låter det om beskrivningar av den pågående klimatkrisen, som han kallar för ”socialistiska lögner”.

Han har beskrivits som Argentinas Bolsonaro. Men även om han definitivt är ett uttryck för samma högerpopulism som Donald Trump och Jair Bolsonaro, och hans anhängare bär t-shirts med LGBT-tryck (för Liberty, Guns, Bolsonaro och Trump), påminner den frihetsälskande ekonomen Milei samtidigt snarare om en ung Anders Borg än om Brasiliens militäriske före detta president.

I den ekonomiska krisens Argentina, med en inflationstakt på 138 procent i september, vill Milei först och främst dollarisera ekonomin och ”spränga riksbanken” som det heter i Mileis ”libertarianska liberala” budskap, som han själv definierar det.

Samtidigt är Milei likt Bolsonaro mot aborträtten, där ”rätten till liv” uppenbarligen trumfar kvinnans rätt att välja. 

Det är inte heller bara ministeriet för kvinnor, kön och mångfald som Milei vill skrota. Han vill banta det totala antalet ministerier från arton till åtta, samtidigt som han vill släppa vapenhandeln fri, militarisera fängelserna och legalisera försäljning av mänskliga organ. En fri marknad hade löst problemet med de långa väntetiderna för organtransplantationer, menar presidentkandidaten.

Han vill också göra skolan till en marknad, och har föreslagit ett system med skolpeng lika extremt som Sveriges. Skolan ska också vara helt frivillig. Vill arbetarklassens barn jobba istället för att slösa bort tiden i skolan ska de få göra det.

Utrikespolitiskt ser Milei USA och Israel som Argentinas viktigaste allierade. Han har lovat att Argentina ska flytta ambassaden från Tel Aviv till Jerusalem och att hans första statsbesök ska gå till Israel om han blir president.

Milei står för en extrem liberalism, som den formulerades av bland andra husgudarna Milton Friedman och Friedrich von Hayek – även om han går längre än Friedman när han vill skrota den statliga centralbanken och peson för att istället ansluta Argentina till USA-dollarn. 

Milei vill skära ner de statliga utgifterna till ett minimum och privatisera så gott som all statlig verksamhet. Han vill skrota anställningstryggheten och ta bort den statliga rätten till avgångsvederlag vid uppsägning.

Han har också ett gott öga till dem i Argentinas historia som fört en liknande ekonomisk politik. Milei har jobbat som rådgivare åt Antonio Bussi, när Bussi för andra gången var guvernör i provinsen Tucuman på 1990-talet. 

Första gången general Bussi blev guvernör var 1976, efter militärkuppen. Han var också ansvarig för ett tortyrcenter i Tucuman, under det smutsiga kriget mot vänsteraktivister i Argentina. Bussi dömdes till slut 2008 till livstids fängelse för brott mot mänskligheten och dog tre år senare.

Mileis kandidat till vicepresident är Victoria Villarruel. Hon är militärdottern som blev advokat, och har ägnat sitt arbete till att försvara militärer likt Antonio Bussi som anklagats och dömts för brott mot mänskligheten. Både Villaruel och Milei menar att det statliga våldet under det smutsiga kriget förvisso var överdrivet men att kriget var rättfärdigat och nödvändigt för att det räddade Argentina från kommunismen.

På söndag går förmodligen Milei vidare som en av två kandidater till en andra valomgång, om inte en kandidat får mer än 45 procent av rösterna. Blir han president väntar ännu mörkare tider för krisens Argentina.