Hoppa till huvudinnehåll

Bokrecension: Slagfält: kvinnokroppen

Sanna Torén Björlings nya bok visar att frågan om abort sällan kommer ensam, utan är en del av en politisk utveckling som ofta för med sig fler inskränkningar i demokratin.

Sanna Torén Björling är journalist och f.d USA-korrespondent.
Linda Forsell / Montage: Proletären

Vem vinner slaget om aborträtten? Och varför är en hotad aborträtt ett tecken på en försvagad demokrati?

Frågorna ställs av Sanna Torén Björling i boken Slaget om aborträtten. Björling säger själv att hon tror att svaren på de frågorna är centrala för att förstå debatten om abort.

Boken bygger på intervjuer med läkare, patienter, jurister, aktivister, forskare, politiker och så kallat vanligt folk. Berättelserna och de personliga vittnesmålen är omfattande. De senaste årens utveckling, särskilt i USA, ges stort utrymme. Mycket för att utvecklingen i USA sällan passerar obemärkt och ofta ger ringar på vattnet.

Beskrivningarna av olikheter i synen på abort och kvinnors rättigheter mellan olika delstater är närmast absurda. Björling beskriver också situationen i ett antal länder i Europa.

I Sverige är abortmotståndet marginellt, men inte obefintligt. Här har antiabortrörelsens sätt att rama in frågan förändrats. Numera talar abortmotståndare ofta om abortfrågan i termer av ”mänskliga rättigheter, i form av ”rätt till liv”, ”rätt till respekt”, ”rätt till kärlek”. Och då handlar det om fostrets, ”det försvarslösa livets”, rätt, snarare än om kvinnans, skriver Björling.

Ett tydligare abortmotstånd märks hos aktörer med kristen flagg, där ett antal organisationer driver opinionsbildning genom sina hemsidor och med annat publicerat material. Flera sammanslutningar står den katolska kyrkan nära. Rörelsen respekt, som är en del av den katolska kyrkan i Sverige, anger som sitt syfte att främja det mänskliga livets okränkbarhet från konception fram till naturlig död och att ”arbeta för en livets kultur i Sverige”

Kvinnors kroppar och vem som ska bestämma över dem har en besynnerlig sprängkraft. Vad är det som gör kvinnokroppen så viktig att kontrollera? Jo, det faktum att kvinnor föder barn.

Abort handlar inte i första hand om ett enkelt, kirurgiskt rutiningrepp, eller om några piller och en blödning. Det handlar om makten över reproduktionen och över kvinnors kroppar.

För den enskilda kvinnan kan beslutet om abort vara svårt och känslomässigt. Vad hon vill och vad som är rätt kan bara hon själv avgöra. Så vad händer om hon förlorar rätten att bestämma? Med henne och med samhället runt omkring?

Björlings bok behandlar dessa grundläggande frågor. Om synen på liv och död. Frågan är på samma gång existentiell och vardaglig, kopplad till både religiös tro och sociala villkor.

Bokens titel talar om att det är starka krafter som är i rörelse. Det kräver uppmärksamhet till försvar av kvinnans rätt till fri abort. Och den visar att frågan om abort sällan kommer ensam, utan är en del av en politisk utveckling, som ofta för med sig fler inskränkningar i demokratin.