Hoppa till huvudinnehåll

Kommentar: V ger stöd till avtal om USA-baser

Vänsterpartiets Håkan Svenneling ger grönt ljus åt amerikanska militärbaser i Sverige.

Håkan Svenneling (V).
Johan Fredriksson CC-BY-SA

Vänsterpartiet är inte principiellt avvisande till högerregeringens militäravtal med USA, utan har bara invändningar mot delar av innehållet.

Det beskedet gav partiets representant i riksdagens utrikesutskott, Håkan Svenneling, i en radiodebatt 6 december

Militäravtalet mellan Sverige och USA, försåtligen döpt till försvarsavtal, ger USA rätt att upprätta 17 militärbaser runt om Sverige, alla placerade på eller intill svenska militäranläggningar. På dessa baser ges USA tillstånd att förlägga militär personal och vapen av ospecificerat slag, som kärnvapen, klusterbomber och biologiska stridsmedel, som alla ingår i den amerikanska krigsmaktens arsenal, men som är förbjudna i Sverige.

Varje fredsvän måste naturligtvis säga blank nej till detta avtal, som gör Sverige till en frontstat i USA:s krig för att behålla sitt globala herravälde.

Håkan Svenneling är dock försiktigt tillmötesgående.

”Frågan handlar inte om man skriver ett avtal eller inte, utan om innehållet i det avtal som föreligger”, förklarade han i radiodebatten.

Svenneling anser att antalet avtalade USA-baser är för många, det hade räckt med fyra, som i Norge, säger han. Andra invändningar är att den militära personalen på baserna ska lyda under amerikansk lag, inte under svensk, och att avtalet inte innehåller någon deklaration om kärnvapenförbud.

Men Vänsterpartiet säger inte nej till ett militäravtal med USA. Istället avser partiet att lämna in en motion med ändringsförslag när riksdagen ska ta ställning till avtalet någon gång våren 2024.

Man skall inte bli förvånad över denna fega V-hållning. Så sent som 2016 lade Vänsterpartiet ner rösterna när riksdagen sade ja till det likartade värdlandsavtalet med Nato, detta sedan man misslyckats med få beslutet uppskjutet. Dessförinnan hann V med att säga ja till svenskt deltagande i krigen i Afghanistan (2002) och i Libyen (2011).

Våren 2022 sa Vänsterpartiet sedan ja till svenska vapenleveranser till Natos proxykrig i Ukraina.

Att Vänsterpartiets ledning lämnat fredskampen bakom sig är uppenbart. Men vad säger medlemmarna?