Hoppa till huvudinnehåll
Av
marcus.jonsson@proletaren.se

Har MTR favoriserats i upphandlingen?

MTR vann upphandlingen av Stockholms pendeltågstrafik. SJ, som kom tvåa, har överklagat beslutet och menar att MTR fått otillåten hjälp att förbättra sitt bud.

LÄS ÄVEN: Facklig enhet räddade städjobb – inga uppsägningar på Stockholmspendeln

SJ anser att Stockholms läns landsting favoriserat MTR i upphandlingen av pendeltågstrafiken. Fem bolag var med i upphandlingen och när anbuden lämnats in var SJ:s bäst, 29 miljoner lägre än tvåan MTR:s.

Då inledde landstinget förhandlingar med SJ och MTR om deras bud och till slut var MTR:s bud 17 miljoner lägre per år än SJ:s, efter att MTR sänkt budet med 69 miljoner. Dessutom räknades ”innovationsgrad” in i bedömningen trots att det inte fanns med i förfrågningsunderlaget.

SJ menar att MTR blivit uppmanade att sänka sitt bud och att SJ inte fått några sådana instruktioner. Nu ligger ärendet hos förvaltningsrätten.

Det krävs inte mycket fantasi för att tänka sig ett scenario där borgarpolitikerna blivit sålda på MTR:s projekt och favoriserat bolaget i upphandlingen.

MTR är nämligen ett företag med visioner. Tillsammans med sju andra företag har det Hongkongbaserade företaget, som sedan 2009 driver tunnelbanan i Stockholm, skapat vad man kallar för Infrastrukturkommissionen.

Det privata initiativet med det statligt klingande namnet leds av privatiseringsfundamentalisten Björn Hasselgren, och ledamöter är tidigare bostadsministern Stefan Attefall (KD), Maria Wetterstrand (MP), Pia Kinhult (M) och tidigare finansministern Allan Larsson (S).

De åtta företagen har gett sin egenkomponerade kommission i uppdrag att ”hitta nya alternativa sätt att finansiera och organisera Sveriges infrastruktur”.

Och som man frågar får man svar. Inte helt oväntat kommer kommissionen i sin rapport, som kom i oktober förra året, fram till att det krävs uppluckring av regelverk och lagstiftning för att underlätta ombildning från statligt ägande och drift till ”alternativ finansiering”.

Kommissionen vurmar för så kallad offentlig-privat samverkan (OPS) där privata företag långsiktigt finansierar och driver offentlig verksamhet. Möjlighet för pensionsfonderna att genom ägarväxling, från statligt till privat, investera i infrastruktur, och ökade uttag av trängselskatter och brukaravgifter rekommenderas också i rapporten.

I en annan framtidsspaning, ”Stockholm 2070”, som MTR tagit fram tillsammans med byggföretaget Skanska och teknikkonsultföretaget Sweco, presenteras en vision med utbyggd tunnelbana med 38 nya stationer och en halv miljon nya bostäder. Även i den visionen är ”alternativ finansiering” centralt.

MTR:s, Swecos och Skanskas dröm är en genomkommersialiserad stad, där MTR och dess partners driver infrastruktur åt staten, bygger fastigheter runt stationerna och många gånger om tar igen på gungorna vad de förlorar på de inledande karusellerna. Så agerar MTR redan i Hongkong, där företaget driver tunnelbanan och gör sina största vinster på fastighetsutveckling i anslutning till stationerna.

Att borgerliga landstingspolitiker blir till sig över att höra hur budgetposter för investeringar i dyr infrastruktur kan läggas över på privata intressenter, och om inte slippas undan så åtminstone skjutas på framtiden, är inte svårt att förstå. Inte vem som får betala heller: arbetarna genom försämrade arbetsvillkor, resenärerna genom höjda priser och skattebetalarna som garanterar företagens avkastning på det satsade kapitalet.