Vinstfest för storbankerna

Publicerad 16 februari 2017
Storbanken Nordea redovisar en vinst på 41 miljarder kronor.
Storbanken Nordea redovisar en vinst på 41 miljarder kronor.

De svenska storbankerna planerar utdelningskalas till våren. Deras totala vinst för 2016 uppgår till 92 miljarder kronor.

Bilder

2014 gjorde de fyra svenska storbankerna Nordea, Handelsbanken, SEB och Swedbank en sammanlagd vinst på 81 miljarder kronor. Året därpå ökade vinsterna till svindlande 106 miljarder kronor.

Nu står det klart att även 2016 blev ett gyllene år för bankkvartetten – den totala vinsten uppgår till 92 miljarder kronor. Mer än statens beräknade utgifter för sjukvård, bostadsförsörjning och regional tillväxt tillsammans – eller nästan en tiondel av den totala statsbudgeten.

Till vårens årsstämmor planerar bankernas styrelser ett utdelningskalas till aktieägarna på drygt 61 miljarder kronor. Fyra miljarder mer än i fjol.

Bankerna utgör den nutida kapitalismens kärna. Deras främsta syfte är att förse allt från småföretagare till stora industrikapitalister med lån och krediter så att de kan öka sina vinster.

Hemligheten är att bankräntan är lägre än profiten. Kapitalisterna betalar denna med delar av det mervärde som skapas av lönearbetarna. Och lånar sedan mer för att finansiera ytterligare expansioner.
Sammansmältningen av industri- och bankkapital innebär också att de stora finansbolagen kan göra extra profit genom att låna av sig själva.

Konsument- och bostadslån till privatpersoner utgör också en betydande del av bankernas verksamhet. Enligt SCB uppgick de svenska hushållens bostadslån till över 2900 miljarder kronor i december förra året.

När bankerna förmedlar lån- och kredittransaktioner trollar de bokstavligt talat fram pengar ut tomma intet. Den som tar ett bostadslån på två miljoner får pengar som skapats i samma ögonblick lånet beviljats – eftersom fordringen räknas som en tillgång.

Och räntenettot, det bankerna tjänar på skillnaden mellan in- och utlåning, fortsätter att öka år efter år.

Tack vare den statliga bankgarantin, som innebär att staten (skattebetalarna) ställer upp som säkerhet vid ”kristider”, är bankerna i princip skyddade från konkurs. Detta hände senast vid 2008 års finanskrasch, då staten försåg Swedbank med 412,2 miljarder för att täcka utlåningar som saknade säkerhet.

Den makt och de förmåner bankväsendet åtnjuter kan inte liknas vid vad några andra företag har. De får sänkt bolagsskatt utan att leverera några jobb, tjänar enorma pengar på bostadsbristen utan att bygga lägenheter, räddas av skattebetalarna i tider av kris och skapar pengar ur intet.

Som förvaltare av enorma tillgångar, både privata och offentliga, är de också en primär drivkraft bakom kapitalackumulationen och utgör ett av ägandeklassens vassaste vapen.