Protest mot utvisning
Det blev trångt utanför Migrationsverkets lokaler i Malmö i måndags, när ett sjuttiotal palestinier samlades för att protestera mot beslutet att avvisa dem och deras familjer till Irak.
Walid Ibrahim, som organiserat demonstrationen, har fått besked om att han och hans familj avvisas, eftersom den irakiska regeringen anses kunna garantera familjens säkerhet.
– Men Irak vägrar ta emot oss, säger Ibrahim och visar upp brev från Iraks ambassad i Stockholm, där det uttryckligen står att varken han eller hans fru tillåts inresa i Irak. Palestinier som varit utanför Irak i mer än sex månader förlorar sin rätt att återvända.
– Israel tog vårt hem ifrån oss, och nu är vi inte välkomna någonstans!
Migrationsverket hänvisar också till FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar, UNRWA, och att de kan garantera familjens säkerhet. Ibrahim bara skrattar.
– UNRWA finns inte ens i Irak! Hur ska de kunna skydda oss då?
Alla som Proletären talar med har liknande historier att berätta.
Mahmoud Ali har nyligen fått sitt avvisningsbeslut. Han berättar att han är född i Irak, men att efter kriget 2003 var det omöjligt att stanna.
– Vi jagades bort från våra hem. Man sa att vi palestinier varit anhängare till Saddam Hussein.
Precis som många andra av de samlade, flydde han till Syrien, men även därifrån fick han fly när de senaste årens oroligheter började.
Mahmoud har inte sett sin familj på tre år, och under de två åren han varit i Sverige har han varit frustrerad över sysslolösheten han tvingats in i.
– Jag ville lära mig svenska, och blev hänvisad till SFI. Men kommunen vägrade betala, så det blev inget med det.
Varje person som slutit upp utanför Migrationsverket har med sig en skrivelse som sammanfattar dennes situation, och som kräver uppehållstillstånd i Sverige. Samtliga har nästintill identiska brev från irakiska ambassaden, som bevisar att de nekas inresa i Irak.
Efter lång väntan kommer verksamhetschef Anna Wessel ut för att möta de protesterande. Hennes enda besked är att hon kan ta emot pappren, se till att de registreras, och att de kommer till rätt instans. Sedan vill hon prata i enrum med tre representanter för demonstrationen.
– Vi har väntat tillräckligt länge, säger Ibrahim Walid efter samtalet, dit journalister vägrades tillträde av väktare. Nu går vi inte härifrån förrän vi har fått ett nytt besked, eller får veta vem vi ska kontakta härnäst! Vi har rest från hela Sverige, några ända från Skellefteå. Då tänker vi inte ge oss förrän vi får ett svar!
När Proletären når Walid Ibrahim på telefon senare under kvällen, har demonstranterna lämnat Malmö efter många timmar på Migrationsverket.
– En kvinna i personalen blev fly förbannad när vi var sjuttio personer i väntrummet vid stängningsdags, säger han och skrattar. Jag var lugn och sansad, men det gjorde henne bara ännu argare!
För att lämna lokalerna krävde demonstrationen att få ett kvitto på att skrivelserna överlämnats, samt ett löfte om att den som är ansvarig för deras ärenden kontaktar dem under tisdagen.
– Annars kommer vi tillbaka och då blir de inte av med oss, avslutar Ibrahim.