”Sveriges förste guantánamofånge"

– Rättssäkerheten har satts ur spel. Min klient är Sveriges förste guantánamofånge. Det säger Thomas Olsson, advokat till en av de tre männen med somalisk bakgrund som Säpo misstänker för terrorbrott.

Det var tidigt på morgonen 28 februari som den nationella insatsstyrkan bröt sig in i ett flertal hem i Rinkeby. Tre män greps och två av dem omhäktades så sent som i förra veckan. Den tredje mannen har släppts, men Säpo säger att misstankarna mot honom kvarstår.

Thomas Olsson är advokat till en av de två männen som nu har omhäktats. Olsson har inte fått se några konkreta bevis från åklagaren.

– Det är fascinerande att domstolen har gått med på att häkta dem på så lösa grunder, säger Thomas Olsson. Nu arbetar han med att överklaga häktningsbeslutet och få fram alla felaktigheter i beslutet. Samtidigt fortsätter Säpos förhör med de två männen.

Terroristlagstiftningen infördes 2003 i Sverige. Hittills finns det bara ett fall där personer åtalats och dömts enligt lagen. Det var två män som dömdes till långa fängelsestraff för att ha samlat in pengar till en motståndsgrupp i Irak.

Idag, fem år senare, när terrorlagarna återigen tas i bruk är det alltså konflikten i Somalia som står i centrum. De häktade männen är aktiva i svensk-somaliska nätverket för fred som samlar in pengar till släktingar och välgörande ändamål. Många somalier i Sverige skickar pengar genom sådana hawalaföretag, eftersom det inte finns något vanligt bankväsende i Somalia.

USA ligger bakom
Säpo påstår att männen har skänkt pengar till motståndsgruppen al-Shabaab i Somalia, vilket de båda bestämt förnekar.

– Terrorlagstiftningen gör det möjligt att intervenera i konflikter i andra världsdelar där det är väldigt svårt att säga att en sida har rätt och den andra fel, säger Thomas Olsson.

Han ifrågasätter varför Säpo tar ställning för den ena parten i konflikten när Sverige inte har några ekonomiska eller politiska intressen att bevaka i Somalia. Thomas Olsson menar att detta visar att det i själva verket är USA som ligger bakom. Därför var det inte heller förvånande att USA terrorstämplade al-Shabaab bara någon dag efter Säpos gripanden.

– Det finns självklart ett samband. Säpo skulle aldrig bedriva det här på eget bevåg och det är uppenbart att åklagaren saknar kunskap om vad konflikten i Somalia handlar om, säger Thomas Olsson.

• Vad får det för konsekvenser att åklagaren saknar kunskap?
– Åklagaren säger att min klient är delaktig i att finansiera al-Shabaab. Det är ett påstående som det är mycket svårt att ta ställning till om man inte har kunskap om konflikten i Somalia och den här gruppen. Ta exempelvis så enkla frågor som: Vad är al-Shabaab? Hur är gruppen organiserad? Bedriver de motståndskamp eller terrorverksamhet?

Thomas Olssons klient är dessutom generalsekreterare för paraplyorganisationen Alliance for the re-liberation of Somalia, ARS. al-Shabaab har kallat ARS för ”medlöpare”, och det är högst otroligt att en uppsatt person inom ARS skulle finansiera al-Shabaab.

– Bristen på kunskap om förhållandena i Somalia gör att tillämpningen av lagen blir väldigt godtycklig, menar Thomas Olsson.

• Kan man då fortfarande säga att vi lever i rättssäkert samhälle?
– Frågan om rättssäkerhet aktualiserades akut i al-Barakaatfallet. Sedan dess har frågan kommit upp när EU ändrat sina rambeslut och tillåtit mer övervakning och kontroll över medborgarna. ”Kriget mot terrorismen” skapar en rättsosäkerhet. Nu har den oron förverkligats genom det här fallet.

Kan inte försvara sig
Konkret innebär det att de terrormisstänktas rättssäkerhet har åsidosatts helt, menar Thomas Olsson.

– Min klient har ingen möjlighet att försvara sig mot de oklara anklagelser som riktas mot honom. Då får vi en situation som människor inte längre kan känna sig trygga i. Det har blivit farligt att ha en åsikt som strider mot de stora, mäktiga ländernas intressen.

Samtidigt löper inte alla svenskar i dagsläget lika stor risk för att drabbas på det här sättet. Det är ingen slump att de två männen som nu sitter häktade har ursprung i Somalia.

– Anta att Säpo hade hävdat att Lars Ohly har finansierat en vänsterextrem grupp i Latinamerika. Säpo har inga belägg för sina påståenden och ingen kunskap om vad det är för grupp eller i vilka förhållanden den verkar. Då tror jag att domstolen hade ställt större krav på åklagarens bevisning.

– De ställer inte lika stora krav om den misstänkte är muslim och afrikan, och när konflikten sker långt borta. Då räcker de med att påstå att personen är terrorist och stöder Jihad. Någon annan har redan bestämt vem som är ond och god, säger Thomas Olsson.

Senast 10 april ska åklagaren Ronnie Jacobsson ha väckt åtal mot de två männen. Thomas Olsson tror att hans klient snart kommer att släppas fri, eftersom det inte finns några som helst bevis emot honom. Hittills har både europeiska och amerikanska domstolar frikänt terrormisstänkta eftersom de saknats bevis. Det återstår att se om det svenska rättsväsendet vågar ta en självständig ställning gentemot Säpo.

LISA ENGSTRÖM
Proletären 14, 2008


al-Shabaab
n En ungdomsorganisation bestående av medlemmar som tidigare ingick i de islamiska domstolarna.
Huvuduppgiften är kampen mot Etiopiens närvaro i Somalia. Al-Shabaab har aldrig verkat utanför Somalias gränser. Organisationen är inte terrorstämplad av FN eller EU, men USA satte nyligen upp dem på sin terrorlista.

ARS
n Alliance for the re-liberation of Somalia.
En nybildad oppositionssamling som tar kamp mot Etiopiens närvaro i Somalia.
Det svenska utrikesdepartementet ser ARS som en ”seriös organisation” och ARS har vid flera tillfällen träffat svenska diplomater.

al-Barakaat
n Efter 11 september ansågs hawalaföretaget al-Barakaat ha terroristkopplingar. Företagets alla tillgångar frystes och flera medarbetare, däribland tre svenskar, sattes i ekonomisk karantän. När FBI granskade papperna i efterhand fann de att allt var i sin ordning, men al-Barakaat är fortfarande bannlyst. De utpekade svenskarna är dock strukna från FN:s sanktionslista.