8 mars: Sjuksköterskor i krisens skugga

För snart ett år sedan gick landets sjuksköterskor ut i strejk för bättre löner. Den flera veckor långa strejken slutade med att facket kallade till återgång utan att målen hade uppnåtts. Konflikten och dess orsaker berörde sjuksköterskorna på M72-74 trots att de själva inte var uttagna.

– Strejken var meningslös eftersom den inte gav några resultat, säger Jennie Sundberg. Våra löner är fortfarande låga. Tänk på vår utbildning, ansvar och arbetsuppgifter.

– Facket antog arbetsgivarnas bud till slut, säger Erik Lindén. Men strejken var ändå positiv på så vis att sjuksköterskorna och våra löner kom i fokus för massmedias uppmärksamhet.

Avancerad vård
Sjuksköterskeyrket kräver tre års högskoleutbildning. Sjukvården på hematologen är avancerad och arbetet kvalificerat. Ändå släpar landstingets löner efter. Erik Lindén berättar att ingångslönen ligger på 21000 kronor i månaden.

– Men för att nå dit måste man ha varit anställd i ett helt år, fortsätter han. Det gäller långt ifrån alla och därför finns det flera som jobbar för 20000 i månaden.

Landstingets ansträngda ekonomi kan ställas mot andra arbetsgivare. Under högkonjunkturen var arbetsmarknaden fördelaktig för sjuksköterskorna.

– Löneutveckling har framför allt handlat om att byta jobb, säger Jennie Sundberg. Folk hoppar mellan olika avdelningar och sjukhus. Är man kvar på samma ställe går det trögt.

– Lönerna ligger högre både i den privata vården och hos kommunerna, berättar Erik Lindén vidare. Men det här är ett universitetssjukhus och det händer mer här. Det här är ett bra ställe att börja på. Man lär sig mycket.

På hematologen behandlas svårt sjuka patienter med olika former av blodcancer. Verksamheten finns bara i landstingets regi. Den stora personalomsättningen bekräftas av Lars Wiström, chefssjuksköterska.

– Det finns flera orsaker, förklarar han. För det första är arbetet hårt och slitsamt. Det är klart att det tär på folk. För det andra har det gått att komma upp lönemässigt, ibland med 7000-8000 kronor i månaden. För det tredje har det varit förhållandevis lätt att hitta annat arbete.

Besparingar
Innan jul flaggade sjukhusledningen om omfattande besparingar och personalminskningar. Sjukhuset har ett sammanlagt underskott på 810 miljoner och 1000 jobb hotas.

– Vi har fått direktiv om att skära på just personalkostnaderna, säger Lars Wiström. Villkoret är bibehållen kvalitet. Vi kommer att se över arbetsrutiner och organisation.

– För hematologavdelningen handlar det konkret om att fyra patientplatser tillkommer utöver de 22 vi har idag, fortsätter han. Samtidigt ökar personalen med två personer eftersom verksamhet kommer att läggas ner på Karolinska i Solna och flyttas hit.

Men tidsschemat är redan i nuläget slimmat. Avdelningen har regelmässigt två överbeläggningar. Det är fullt på sjukhuset. Hannele Kleemola, biträdande chefsjuksköterska, tycker att det har blivit stressigare med åren.

– Det är så många saker som vi ska hålla reda på, säger hon Och det är mycket formellt pappersarbete. När patienten ska skrivas ut måste vi ha kontakt med anhöriga och sociala myndigheter. Marginalerna har blivit mindre. Så fort en patient skrivs ut, skrivs en annan in.

Flest kvinnor
Totalt arbetar knappt 40 personer på hematologen i Huddinge. Sju stycken är undersköterskor, resten är sjuksköterskor. De allra flesta är kvinnor och antalet män förefaller vara få. Därmed inte sagt att det alltid måste vara så.

– Det är en gammal fördom som hänger kvar att sjuksköterska är ett kvinnoyrke, säger Erik Lindén. En tredjedel på utbildningen är killar. Sen kan det bero på vilken typ av avdelning du går till. Killar verkar oftare arbeta på akuten, kanske för att de hoppas att de ska hända mer där. Mindre omvårdnad. Men jag tycker inte att det är långtråkigt på hematologen.

Just nu är det fem stycken på avdelningen som arbetar 75 procent. Bilden stämmer med det traditionella könsrollsmönstret.

– Det är bra att kunna jobba 75 procent om man har barn, säger Hillevi Leskinen. Den möjligheten har vi. Däremot vore det fel om man skulle vara tvungen till det. Men naturligtvis märks det i plånboken.

– Att arbeta 75 procent funkar om man har en man som kan ställa upp och fylla ut inkomstbortfallet, kompletterar Jennie Sundberg. Men vi har ett bra system att fördela arbetstiden. Vi arbetar två helger av fem men i övrigt finns stor möjlighet att välja själv.

– Vi lägger förslag på vårt önskeschema, fortsätter Hillevi Leskinen. Sedan får vi samordna och jämka med de andra. Det gör att man kan anpassa efter individuella behov om man till exempel har småbarn.

Märks på lönen
Den ekonomiska krisen slår mot landstingens ekonomi då skatteunderlaget krymper. Sjuksköterskorna ser detta i lönekuvertet, genom personalminskningar och ökad arbetsbelastning.

Eftersom de flesta sjuksköterskor fortfarande är kvinnor tenderar detta att förstärka rådande ojämlikhet mellan könen. Kommunistiska Partiet kräver därför av regeringen att den går in och stöttar landstingens ekonomi.

JOHAN WIMAN
Proletären nr 10, 2009