Är det någon skillnad på FN:s och EU:s terroristlistor?

Terrordåden 11 september 2001 har resulterat i en kraftig ökning av
terroriststämpling av organisationer och individer. Men det finns stora
skillnader mellan de existerande terroristlistorna, vilka är viktiga
att känna till, inte minst då Norge valt att avvisa EU:s lista och
endast godtar FN:s.



• USA:s terroristlistor

USA har den mest omfattande registreringen av organisationer och individer som påstås ha koppling till terrorism.



• Utrikesdepartementet (State Department) har listat 42 ”utländska
terroristorganisationer”. Här finns vänsterorganisationer som PFLP,
Farc och Filippinska kommunistpartiet (CPP), palestinska Hamas och
Islamiska Jihad, al-Qaida, irakkurdiska Ansar al-Islam, irländska IRA
och baskiska ETA. Många av organisationerna listades under andra halvan
1990-talet, medan exempelvis CPP fördes in först 2002.



• Utrikesdepartementet har också en lista över 59
terroristorganisationer och företag som inte platsar på ovanstående,
men som ändå bedöms farliga för säkerheten i USA. Den innehåller bland
andra Nepals kommunistparti (maoisterna), Al-Hamati sötsaker och
bakverk, Rwandas befrielsearmé samt en rad islamiska organisationer.



• Utrikesdepartementet listar också ”stater som stödjer terrorism”,
vilka för närvarande är: Iran, Kuba, Libyen, Nordkorea, Sudan och
Syrien. Irak har strukits från listan.



• Den mest omfattande listan finns hos finansdepartement, som den 23
september 2001 mottog en särskild order från president Bush om att
frysa alla tillgångar samt förhindra ekonomiska transaktioner för
personer som begår, hotar att begå eller stöder terroristbrott.
Omfattar över 350 personer, organisationer och företag.

Det var på denna som banken al-Barakaat och de tre somaliesvenskarna
först placerades, vilket ledde till terroriststämpling i FN, EU och
Sverige.



• Storbritanniens terroristlista

Den brittiska listan offentliggjordes i mars 2001, ett halvår före 11
september, och innehöll då 21 organisationer. Idag listas 40
”internationella terroristorganisationer”. Merparten är islamistiska
grupper, men också turkiska DHKP-C, som betecknar sig som
marxist-leninister, och Kurdiska arbetarpartiet, PKK, finns med.
Däremot saknas PFLP och Farc.



Den brittiska listan har en särskild sektion för Nordirland, som
omfattar 14 organisationer, däribland IRA och pro-brittiska Ulsters
frihetskämpar.



• EU:s terroristlista

Direkt efter 11 september började EU arbeta fram en egen terrorlista.
EU:s utrikesministrar, inklusive Sveriges Anna Lindh, klubbade i
december 2001 den första listan, som därefter uppdaterats några gånger
per år. Innehåller idag 45 personer och 48 organisationer och företag.
Flera av personerna benämns som aktivister i baskiska ETA. På listan
står även Filippinska kommunistpartiets grundare, José Maria Sison, som
lever i exil i Nederländerna.



Bland organisationerna märks palestinska al-Aqsamartyrernas brigader
och Hamas, PKK, Farc och PFLP. Ingen av dessa fanns med på den
ursprungliga listan från 27 december 2001. PKK tillfördes i maj 2002,
PFLP och Farc i slutet av juni samma år, troligtvis efter påtryckningar
från USA. Filippinernas kommunistparti terrorstämplades av EU så sent
som 18 oktober 2005.



• FN:s terroristlista

FN:s ”terroristlista” riktar sig mot personer, organisationer och
företag med kopplingar till talibanerna eller al-Qaida och skiljer sig
därmed dramatiskt från USA:s, Storbritannien och EU:s listor över
terroristorganisationer i allmänhet.



Det var 1999 som FN:s säkerhetsråd antog resolution 1267 och upprättade
Kommittén för sanktioner mot talibanerna och al-Qaida. Kommitténs
sammansättning är densamma som  säkerhetsrådets.



Den första listan över personer och organisationer offentliggjordes i
januari 2001 och den senaste uppdateringen skedde 15 december 2005.
Idag omfattar FN-listan 347 personer och 119 organisationer.



Det är viktigt att observera att PFLP, Farc, Filippinernas
kommunistparti, Hamas liksom merparten av de som finns på USA:s,
Storbritanniens och EU:s egna listor över terroristorganisationer INTE
är med på FN-listan.

 

Trots det verkar FN-listan i det stora hela vara en skapelse av USA.
Det var till exempel USA:s finansdepartement som föreslog att
FN-kommittén skulle föra upp al-Barakaat och de tre somaliesvenskarna
på listan. Förslaget antogs utan att USA presenterat några bevis och
utan att frågan ens diskuterats i kommittén. EU:s ministerråd har
beslutat att göra EU-lag (vilket därmed också blir lag i Sverige) av
sanktionskommitténs lista och antar, utan minsta granskning eller krav
på bevis, de namn som tillfogas FN-listan



PATRIK PAULOV

Proletären 1-2, 2006