"Bygglönerna kommer att stagnera"

Han berättar också för Proletären om en rå och cynisk behandling mot särskilt de thailändska klassbröderna.    



• De senaste veckorna, med lönestriden på Preemraff, har varit svettiga?



– Ja det har varit en ovanlig och tuff tid.



• Jag vet att de elektriker som åkte hem idag, på tisdag morgon, ännu inte fått ut sina utlovade löner.



– De kommer att betalas ut i efterhand. Jag tror pengar är på deras
konton idag. De arbetare som åkte hem förra veckan fick sina pengar i
tisdags.



• Hur vet du det?



– Jag har fått besked via SMS. Jag har kontakt direkt med några av dem
i Thailand. Dessutom har inga pengar kommit tillbaka till Preem.



– Vi ordnade det så att varje arbetare personligen fick signera det
kontonummer de ville ha in lönen på. Pengarna betalas ut via en
storbank i Thailand. Det känns skönt att det fungerar, att pengarna
kommer fram.



• Hur stor andel av byggnadsarbetarna på Preemraff är från andra länder?



– Här har funnits cirka 1.100 man, varav minst 50 procent utlänningar.
Många har redan åkt hem, portugiser, italienare, tjecker, thailändare.



• Hur går det för de thailändska restaurangarbetarna som bara fått 8
kronor i timmen och för ställningsbyggare, svetsare och rörarbetare
från Östeuropa med 50-70 kronor i timmen?



– Restaurangkillarna är klara. Avtal finns för de övriga men det har
ryktats att lönebetalningarna inte stämmer. Jag ska tala med de polska
och tjeckiska arbetarna om detta.



• Hur mycket får de?



– Mellan 109 och 130 kronor per timme.



• Då ligger lönerna för den importerade arbetskraften under svenska löner.



– Ja, de kommer inte upp i nivån vi har i Sverige. Tyvärr hamnar vi där.



• Vad betyder det för svenska bygglöner framöver?



– Min personliga känsla är att vi kommer att stagnera under ett antal
år. Det kommer att vara kämpigt att få upp lönerna. Samtidigt finns
tecken på att polackerna inte som förr åker hit för 30-40 kronor i
timmen. Nu kräver de 80-90 kronor. Men det är klart att det kommer att
ta ett tag innan de är på vår nivå.



• Men största hotet kommer väl från storfirmor som NCC och Skanska,
som har kollektivavtal men ändå betalar sämre löner åt utlänningar än
åt svenskar? Orsaken till att de tar in exempelvis polacker är väl att
öka sina vinster?



– Ja, de utnyttjar detta till max. Se på bygget av kraftvärmeverket i Jönköping där NCC betalat 109 kronor i timmen.



• Tror du att avtalet mellan LO och Svenskt Näringsliv om
kollektivavtal för företag som tillfälligt verkar i Sverige kommer att
förbättra situationen?



– Nej…jag är lite försiktig i min bedömning, men i stort tror jag inte
avtalet gör någon skillnad. Men jag hoppas naturligtvis och vi får se
vad som händer när man ska förhandla i varje förbund.



• Du har varit förföljd av de utländska företagens hantlangare?



– Därute har man en hård bevakning, De fotade mig och på
bostadsplattformen har de en ordentlig kontroll. Men jag känner mig
inte förföljd. Så här fungerar bemanningsföretagen i alla länder där de
verkar.



• Hur är livet här i Sverige för de thailändska arbetarna?



– Jag reagerar starkt över arbetarnas situation. Thailändarna är
fruktansvärt nedtryckta. De ska bara lyda arbetsgivaren. De får inte
som våra gubbar säga sin mening. Vi måste kanske hitta en strategi för
att ge dessa arbetare en dräglig tillvaro nästa gång när de om några år
bygger ut på Preemraff igen.



– Bostäderna på plattformen är bra. Men de har inget liv. De bara
jobbar och sover. Den lilla fritid de har går åt till att vila upp sig
inför nästa arbetsdag.



• Så kanske många av dem jobbar vecka efter vecka år efter år?



– Ja det är möjligt men det vet jag inget om. De är ovant att hantera sådana här situationer.



LARS ROTHELIUS

Proletären 39, 2005